Syftet med studien är att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet på den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien är att den ska inspirera lärare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena bland barn. En annan del av studien är att uppmärksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde få samma förutsättningar till ett lustfyllt lärande, om läraren var observant på att ge flickor och pojkar lika mycket frågor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjälp av filmkamera.

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lärares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer också att belysa de olika situationer eleverna kan tänkas stöta på i klassrummet. Då undersökningen är gjord i en klass med svenska som andraspråk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta på som påverkar deras inlärning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lärandet och behandla några av de problem man som lärare kan komma att uppleva. Det finns en genomgång av det laborativa material som ofta används i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte på under mina observationer.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Vardagen präglas av olika sorts kundkort som företagen använder för att lära känna kunderna och bygga långsiktiga relationer med dem. De företag som kan ge sina kunder en god och mer individuell service, dvs. vårda dem, har en stor konkurrensfördel. Många kortinnehavare känner sig dock inte unika vilket resulterar i att de inte är lojala mot företagen och att kundrelationerna försämras. Problemet ligger i att många företag saknar förmågan att analysera kundinformationen som lagras i databaserna för att fatta beslut rörande kundhantering.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.

Konventionella databassystem är passiva. Detta innebär att databasen förändras genom explicita användarkommandon. Ett aktivt databassystem är ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, när de inträffar, utlöser ett lämpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) är uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sägs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas på två olika sätt.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Bakgrund: Diabetes typ två är en folksjukdom i Sverige som ökar. Sjukdomen orsakas av bland annat inaktivitet och övervikt med symptom som stark törst och torr hud. Behandlingen av diabetes är både medicinsk med insulin och att personen måste ändra på sitt sätt att leva, att göra en så kallad livsstilsförändring. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för vården av patienter med diabetes. I riktlinjerna anges att förändring av livsstilen är av stor betydelse för att hantera sjukdomen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters upplevelser av undervisningen i diabetesvården för personer med diabetes typ två.Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, två kvantitativa och sex kvalitativa.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

The aim of this study is to examine the perception of work of young men and women. A central problem that the study focus on is how young men and women value work, what do they expect to get out of work, and what are their experiences of work. The study also examines what work value and work mean for them. Eight young men and women between the ages of 22-25, currently working in different field, were interviewed. The individuals interviewed had different educational backgrounds.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6  till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslångt lärande av god hälsaHur resonerar lärare kring fysisk aktivitet och motivation?Hur motiverar lärare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hälsa? Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lärare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes på utsatt tid och plats.Motivationsteorier och meningsskapande logiker är de teoretiska perspektiven som används i studien. Samtliga lärare motiverade elever till fysisk aktivitet genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda aktiviteter.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.