Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Syftet med studien var att, ur ett kritiskt perspektiv beskriva och problematisera, utifrån pedagogers perspektiv, det som gynnar respektive försvårar koncentrationsförmågan i klassrummet. Vi ville ta reda på hur pedagoger tänker och agerar kring denna problematik och vad det är som hindrar att tankarna kring detta begrepp inte har förändrats. Vi har, genom litteraturstudier fördjupat oss i olika teorier som berör koncentration, både som förmåga, samt som svårighet. Litteraturstudierna berörde även bakomliggande faktorer till koncentrationsförmåga/svårigheter och pedagogiska perspektiv. Studien har genomförts genom det ovan nämnda, samt intervjuer och observationer av verksamma pedagoger i de tidigare åren.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Syftet är att undersöka hur formativ bedömning kan förstås och omsättas i klassrummet enligt svensklärare på lågstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra lärare och utgår från deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lärarna har en god förståelse för vad formativ bedömning innebär och att de i olika utsträckning använder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. När resultatet ställs i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras också att lärarna i högre grad omsätter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lärare deltar i aktiva diskussioner kring ämnet, där tre av lärarna ingår i regelbundna samtalsträffar kring formativ bedömning. Lärarna förhåller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lärarens utveckling.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur klasslärare undervisar elever som har svenska som andraspråk för att de ska kunna uppnå målen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger från två olika skolor. Det här ämnet anser jag är relevant då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andraspråk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta använder sig av konkret material samt att de gärna använder sig av diskussioner i klassrummet. De påtalar också att det finns fördelar med att ha flerspråkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna få ta del av varandras kulturer och traditioner.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Title: Silence please: Silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. This thesis deals with silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. During this study I have been talking to silent students about their experiences of being silent. After a look at the literature on the subject of shyness I have found that there the perspective of the students is lacking. My study deals with three main questions: How do silent students describe their experience of their shyness? How do silent students describe the possible training regarding oral presentation that they may be able to get? And finally, how do silent students describe their possible needs of pedagogical support? In my study I have adopted a qualitative method, which is a method that mainly concerns interpretation of people's thoughts.

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Sammanfattning:Syfte: Syftet var att studera hur lärare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med eleversläsförståelse. Detta syfte delas upp i tre olika frågeställningar:-­? I vad mån tar lärarna hänsyn till elever i läs- och skrivsvårigheter?-­? Hur beskriver lärarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gäller läsning?-­? Hur genomför lärarna arbetet med skrivna texter i klassen?Teori: I uppsatsen används tre olika teorier. Det är den sociokulturella lärandeteorin, fyraundervisningsmönster och RU-Modellen.Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)används i uppsatsen. Denna undersökning är gjord på en grundskola i Västra Sverige.