Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar om deras möjligheter att pÄverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansÀttningen och grupprocesserna, samt hur lÀrarna anser sig gÄ tillvÀga i skolundervisningen för att frÀmja vÀlfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras pÄ tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielÀrare, vÄren 2009.  Resultatet visar att lÀrarna anser grupparbete vara en vÀldigt krÀvande arbetsform att handleda. LÀrarna menar att alla lÀrare som skall handleda grupparbeten mÄste ha ett tydligt mÄl och syfte med grupparbetet, att processen bör stÄ i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid Àr fallet; ibland stÀmmer lÀrarnas intentioner inte överens med praktiken, dÄ produkten inte sÀllan vÀger tyngre Àn processen.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

Syftet med detta arbete Àr att, med hjÀlp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det gÄr att upptÀcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under tvÄ veckor har vi observerat tio elever i Ärskurs fem och sex dÀr en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. DÀrefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivÄ pÄ skolarbetet. Resultatet visade att Ätta av tio elever pÄverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte pÄverkades alls och en elev som pÄverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslÀrare.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieelever tÀnker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att lÀraren ska hantera dem. Studien bygger pÄ tvÄ utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar tvÄ olika situationer dels en fysisk konflikt mellan tvÄ elever och dels en verbal konflikt mellan lÀrare och elev. Resultatet visar att det rÄder delade meningar kring hur eleverna önskar att lÀrare ska hantera de tvÄ givna konfliktsituationerna, exempelvis gÀllande nÀr vi ska ingripa samt vilka strategier som kan anvÀndas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lÀrare Àr tydligare med vad som Àr acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Denna studie inriktar sig pÄ elevers uppfattningar angÄende det stöd de fÄr i och utanför klassrummet och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar deras skolgÄng. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. EnkÀter anvÀndes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lÀttare kunna koncentrera sig samt att vÀntan pÄ hjÀlp i det ordinarie klassrummet ofta Àr för lÄng. Samtliga elever som i dagslÀget gÄr till en specialpedagog anser att de fÄr det stöd de behöver och att det dÀr finns arbetsro.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.