Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds i klassrummet för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgÄr det att skolorna anvÀnder varierande arbetssÀtt för att frÀmja andrasprÄksinlÀrning men ocksÄ vilka arbetssÀtt som anvÀnds mest. Resultatet visar ocksÄ att skolorna har en positiv syn pÄ olika kulturella bakgrunder men Àven att skolorna anvÀnder sig av kulturerna i mindre utstrÀckning Àn vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser Àr att lÀrarna Àr medvetna om arbetssÀtten och hur de gynnar flersprÄkiga elever samt att de Àr medvetna om att olika kulturer ocksÄ bör ha en större roll i undervisningen Àn de ges nu..

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som rÄder gÀllandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar Àven forskning kring de nÄgra av de faktorersom pÄverkar Àmnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolÄren, uppfattarÀmnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju dÄ jag ville erbjuda de lÀrare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lÀrare pÄ tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar Àmnesintegrering av engelska, vilkaÀmnen de anser bÀst kan integreras med engelska och, faktorer de menar pÄverkaranvÀndandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ÀmnesintegreringpÄverkar deras anvÀndning av detta i klassrummet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Denna studie handlar om ramfaktorer som pĂ„verkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielĂ€rare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielĂ€rare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka ramfaktorer anser lĂ€rarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lĂ€rarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser frĂ„n skolans ledning? Vad skulle underlĂ€tta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lĂ€rarna anser att viktiga ramfaktorer Ă€r möjligheter till kompetensutveckling, tillgĂ„ng till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer pĂ„ arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. LĂ€rarna upplever ocksĂ„ att undervisning och miljön inte Ă€r tillrĂ€ckligt individanpassad, att stödet frĂ„n skolledning och elevhĂ€lsoteam Ă€r svagt samt att det saknas resurser frĂ„n ledning och skolorganisation. De önskar sig Ă€ven mer specifik handledning kring enskilda elever frĂ„n elevhĂ€lsoteamet.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..

Inom skolans vÀrld innefattar lÀrarprofessionen en lÄng rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frÄgor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter krÀver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för lÀraren som offentlig person har minskat. Detta pekar pÄ att bemötandet mot lÀraren som profession har förÀndrats.