Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad och pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lÀr sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lÀrare kÀnner till lÀroplanens mÄl. Studien grundar sig pÄ kvalitativ metod och har genomförts med hjÀlp av tio enkÀter med öppna frÄgor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor. Resultaten visar att det Àr viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att anvÀnda fysisk aktivitet fÄr barnen bland annat en ökad sjÀlvkÀnsla, ökad koncentration och koordination.

Ledarskap Àr en huvudfaktor i dagens samhÀlle och i skolan. Ledarskap handlar om hur lÀraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lÀrarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lÀrprocessenSyftet med det arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap i de ÄlÀndska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka deras ledarskap.Det som idrottslÀrarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lÀrare Àr bland annat att de Àr trygga i sig sjÀlva som person, organiserade, mÄlmedvetna och Àrliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan pÄverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krÀvande och som ledare kan du fÄ ta itu med mycket problem som kan uppstÄ under vÀgen som till exempel konflikthantering. Att leda andra Àr roligt men ocksÄ vÀldigt utmanande mÄnga gÄnger och framför allt ska man komma ihÄg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

VÄr studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lÀmna det vanliga klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat gÄr i Äk 4-6 och de fÄr det sÀrskilda stödet vid 2-4 tillfÀllen/vecka. Syftet Àr att se om skolresultatet och sjÀlvbilden pÄverkas positivt eller negativt nÀr de avviker frÄn resten av klassen. Vilka Àr orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lÀmna klassen, medan andra gÀrna gör det?Eftersom vi har gjort vÄra intervjuer i tvÄ socialt olika upptagningsomrÄden, vill vi ocksÄ se om det finns nÄgon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte nÄgot emot att lÀmna klassen för att fÄ det specialpedagogiska stödet.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne MÄrtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjÀmningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.