Endast hÀlften av Sveriges unga kÀnner till nÄgot av landets fem nationella minoritetssprÄk, vilket fastslÄs i en undersökning av SprÄkrÄdet 2010. Detta trots att sprÄken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskÀmnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetssprÄk samt elevers attityder till minoritetssprÄk som en del av svenskÀmnet. Uppsatsmaterialet bestÄr av totalt 96 besvarade enkÀter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar pÄ de olika orterna samt beroende pÄ om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Forskning visar att lÀraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mÀtningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försÀmrats. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas upplevelser av hur lÀrrarollen har förÀndrats, vilken inverkan lÀrarens roll har pÄ elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försÀmrade resultat. För att kunna besvara vÄrt syfte sÄ har vi valt att utföra vÄr undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vÄrt Àmne. För att kunna besvara vÄrt syfte blir frÄgestÀllningarna följande: PÄ vilket sÀtt upplever lÀrarna att deras roll har förÀndrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lÀrarna att deras roll har pÄ elevers prestationer? Vad anses enligt lÀrarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försÀmrade resultat? Teorier som vi behandlat Àr det dramaturgiska perspektivet, idealroller sÄsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byrÄkratin.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebÀr i engelskundervisningen. Jag önskade ocksÄ se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssÀtt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i Ärskurs sex pÄ Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats pÄ litteraturstudie, utvÀrdering, elevenkÀt samt elevsamtal.

Idag Àr skolan ofta föremÄl för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande Àmne Àr den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försÀmrade resultat. Den allmÀnna uppfattningen Àr att hÄrdare disciplin Àr lösningen.          Studiens syfte Àr dÀrför att skildra hur fem förstelÀrare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnÄ syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en vinjett, vilken vÄra informanter fick ta del av. I analysen anvÀndes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder sÄ som skrÀmsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Syftet med vÄr undersökning Àr att kartlÀgga vilken NO-undervisning som bedrivs frÄn förskola upp till skolÄr 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning pÄ vÄra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande Älder. LÀrarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehÄllas upp i Äldrarna. Vi gjorde en enkÀtundersökning, dÀr 57 lÀrare fick besvara frÄgor angÄende bland annat vilka arbetssÀtt de anvÀnder, syften med NO-undervisningen, i vilken Älder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lÀrarna menar att de har ett intresse för NO, bÄde i allmÀnhet och som skolÀmne.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.