Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vÄlla svÄrigheter för andrasprÄkselever i deras karaktÀrsÀmnen pÄ OmvÄrdnadsprogrammet, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till dessa svÄrigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. UtifrÄn dessa kan utlÀsas att eleverna har störst svÄrigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid Àr helt enkelt att faststÀlla vilka ord som vÄllar svÄrigheter för andrasprÄkselever och varför. SvÄrigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan Àven pÄverkas av hur förhandlingen av ords innebörd gÄr till och hur mycket sprÄkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.LÀrarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand pÄ Àmnesspecifika ord och lÀmnarövriga till svenskÀmnet. Eleverna anser att lÀrarna förklarar pÄ ett stressat och otillrÀckligt sÀtt, och vÀljer dÀrför att pÄ egen hand finna ords betydelser.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Sverige tar idag emot flyktingar frÄn lÀnder dÀr analfabetism rÄder och i den svenska skolan fÄr vi allt fler tonÄringar som aldrig har gÄtt i skolan förut. Syftet med denna uppsats Àr att lÄta en av dessa tonÄringar, Tamara, beskriva hur hennes sprÄkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes sprÄkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjÀlp av tolk.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska Àmnena i skolan. För att kunna möta alla elever pÄ deras individuella nivÄ Àr det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjÀlp av varierad undervisning. HÀr kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstÀrka abstrakt tÀnkande med hjÀlp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar pÄ hur pedagogiskt drama kan anvÀndas för att stimulera lÀrande.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.

This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science.

Denna forskningskonsumtion strÀvar efter att utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begrÀnsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet pÄverkar lÀrarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och Àven ett par internationella engelsksprÄkiga författare.Det deliberativa samtalet Àr en kommunikativ metod dÀr samförstÄelse, konsensus och demokrati stÄr i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmÀrksammade föresprÄkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrÄgastÀllas och samtalet ska helst utesluta lÀrarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna vÀrdegrundsarbetet i skolan.

Syftet med detta examensarbeteÀr att undersöka nÄgra grundskolelÀrares instÀllning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjÀlp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lÀrare i grundskolans Ärskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utstrÀckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar Àven upp problemet talÀngslan, skillnader mellan lÀrares och elevers tal i klassrummet vad gÀller exempelvis taltid och talets innehÄll samt synen pÄ muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende pÄ hur lÀnge de fyra lÀrarna varit verksamma inom yrket och vilken Ärskurs de undervisar i.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lÀrare i grundskolans tidigare Är har om elevers lÀrstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nÄ fram till alla elevers lÀrstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats och jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lÀrare i Är 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade pÄ lÀrarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nÄ fram till elevernas olika sÀtt att lÀra pÄ. LÀrarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska fÄ arbeta pÄ olika sÀtt eftersom alla elever tycker att olika saker Àr roliga.