Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta Àmne Àr att vi under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser pÄ att pedagogerna gör skillnad pÄ pojkar och flickor vad det gÀller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vÄr litteraturbakgrund kunde vi utlÀsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vÄrt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes nÄgon skillnad i bemötande genom kroppssprÄk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

I den hÀr undersökningen kartlÀggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lÀrare mellan Ärskurs 3 upp till andra Äret pÄ gymnasiet för att kunna jÀmföra talartidsfördelningen vid olika tillfÀllen. Mina resultat stÀlls ocksÄ mot tidigare forskning för att se om det skett nÄgon förÀndring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att anvÀnda mig av Conversation Analysis (CA).

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars sprÄkvanor pÄ en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar anvÀnder svordomar i olika situationer och om det finns nÄgra skillnader pÄ pojkars och flickors sprÄk nÀr det gÀller bruket av dessa. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur viktigt det Àr för ungdomar att anvÀnda samma sprÄk. Vidare har vi tagit reda pÄ vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men Àven vilket ansvar de anser sig ha nÀr det gÀller sprÄket i klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller nÄgra fÄ miljöer - i vÄrt fall en skola.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

I ett flertal teorier inom fÀltet vuxnas lÀrande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lÀrande. Begreppet Àr dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvÀndigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spÀnningsfÀlt kan skönjas hÀr, mellan Ä ena sidan explicita krav pÄ reflektion i dokument med bÀring pÄ specifika skolformers verksamhet, och Ä andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen Àr att identifiera folkhögskollÀrares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen Àr tematisk analys och det empiriska datamaterialet bestÄr av intervjuer med sex folkhögskollÀrare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och Äterkoppling bÄde i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframstÀllningar i linje med olika skrivgenrer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare ser pÄ ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie dÀr det presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet bestÄr av. Litteraturstudien behandlar Àven olika ledarstilar, vad nyexaminerade lÀrare kan ha svÄrt med samt hur en duktig lÀrare skall vara. DÀrefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lÀrare. I den efterföljande diskussionen har frÄgestÀllningarna nedan utgjort grund för jÀmförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Syftet med min rapport Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrare bör stödja elever med koncentrationssvÄrigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvÄrigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja eleverna. Resultatet visar hur man genom inlÀrningsmiljö samt inlÀrningsmetod kan stödja eleverna. Specialpedagoger menar att eleverna fokuserar bÀst i ett avskalat klassrum.

VÄrt syfte med den hÀr undersökningen var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrÄn ett genusperspektiv. Vi ville ta reda pÄ om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn pÄ genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vÄr undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att fÄ ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda pÄ om deras tankar stÀmde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den hÀr undersökningens resultat samt vÄr slutsats Àr att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Föreliggande undersökning innehÄller en intervjustudie med sex lÀrare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lÀrarna bestÄr av tvÄ kategorier lÀrare, dels Àr det lÀrare som anvÀnder Internet i sin SO-undervisning dels Àr detlÀrare som valt att inte anvÀnda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lÀrare vÀljer att anvÀnda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som Àr styrkorna respektive svagheterna med att anvÀnda Internet i SO-undervisningen. Den belyser Àven hur lÀrare anvÀnder Internet i SO-undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..