Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Att lÀsa innebÀr att bÄde kunna avkoda ord och att ha en sprÄklig förstÄelse för det som lÀses. LÀsförstÄelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försÀmrats.Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver att de anvÀnder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse.FrÄgestÀllningen Àr:Hur beskriver lÀrarna anvÀndningen av faktatexter för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts dÀr sex lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrÄn fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrÄn vÄra tolkningar av lÀrarnas beskrivningar.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur tvÄ olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andrasprÄksteorier, synen pÄ sprÄkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssÀtt vad gÀller under­visning av andrasprÄkselever och jÀmföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslÀrare samt enkÀtintervjuer med lÀrare i svenska som andrasprÄk.   Det vi kunde konstatera var att en grundlÀggande lÀrarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andrasprÄk, Àr en förutsÀttning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt instÀllning till dessa elever avgörande betydelse.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förstÄelse och intresse för kemi pÄverkas av det sÀtt med vilken undervisningen bedrivs i Àmnet.Arbetet bygger pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen bestÄr av fyra moment. TvÄ olika typer av elevenkÀtundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar frÄn tvÄ provfrÄgor vilka bÄda syftar till att belysa elevens förstÄelse för det efterfrÄgade. Alla moment har genomförts pÄ de bÄda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang pÄ en högre nivÄ och dÀrmed visar de ocksÄ en djupare förstÄelse för Àmnet Àn vad de elever som blivit undervisade med sÄ kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiÀmnet högre  bland programmets olika Àmnen jÀmfört med de andra eleverna. Samtidigt som de Àven visar ett större intresse för vidare studier inom kemi Àn de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds mÄnga möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltÀnkande, vilket leder till att kemiÀmnet upplevs mindre abstrakt och dÀrmed mer intressant..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys som metod undersöka lÀrares tal om sin undervisning i idrott och hÀlsa samt syn pÄ elever med övervikt.FrÄgestÀllningar:Hur uttrycker sig idrottslÀrarna om sina generella utgÄngspunkter för undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur beskriver idrottslÀrarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio Är. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lÀrarbehörighet för grundskolan och Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av diskursanalys som metod.ResultatLÀrarnas utgÄngspunkter för sin undervisning var frÀmst att utveckla rörelseglÀdje hos eleverna. MÄlet var att alla elever skulle utveckla ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lÀrares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framtrÀder att det ligger ett ansvar hos lÀraren att skapa en miljö som Àr individanpassad dÀr alla elever kan kÀnna sig trygga och prestera utifrÄn sina egna förutsÀttningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framtrÀdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgÄngspunkt för lÀrarnas undervisning.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

HÄllbar utveckling Àr en viktig utmaning i vÄr tid och folkhÀlsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns mÄnga styrdokument om vikten av att integrera folkhÀlsa i arbetet med hÄllbar utveckling men forskning saknas om hur folkhÀlsoaspekter integreras in i hÄllbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhÀlsans betydelse i arbetet med hÄllbar utveckling i kommuner utifrÄn ett underifrÄnperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands lÀn och data samlades in med hjÀlp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhÀlsobegreppet inte anvÀnds i samband med arbetet kring hÄllbar utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.