Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

The purpose of this study is to find out teachers and students thoughts about sustainable development. Research shows that sustainable development should be a part of all education. When this is the case, the studentŽs will develop a competence to act in this matter. This is important so studentŽs encourages to act and make decisions based on knowledge about sustainable development. This field investigation is based on four interviews with teachers and eleven interviews with studentŽs. The result shows that the teachers has learned a lot about the concept, and in different ways realizated this in their teaching.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.