Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen är att se hur idrott och hälsaläraren anpassar undervisningen och motiverar skadade elever i idrott och hälsa. Så att även de långtidsskadade eleverna kan uppnå betyget E, motsvarande godkänt. I den här studien definierar vi långtidsskada som en skada som påverkar deltagandet på idrottslektioner i en månad eller längre tid. Vi har valt att grunda studien på hela grundskolan. Följande frågeställningar behandlas:Vika erfarenheter har idrottslärare av skadade elever vid undervisning i ämnet?Hur anpassar idrottslärare sin undervisning till skadade elever?Hur motiverar idrottslärare skadade elever att delta i undervisningen?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats då intervjuer har använts som metod för att samla in vår data.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur lärare arbetar med skrivundervisning i ämnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lärarens skrivundervisning kunde jämställas med en traditionell- eller processorienterad skrivträning. Dessutom ville vi skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärarnas val av skrivundervisningssätt. För att kunna beskriva olika sätt att se på skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som är aktuell för vårt arbete. Vi har även beskrivit teorier om skrivande och lärande.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på.

Jag har valt att närmare studera vad klassläraren kan göra för att underlätta inlärningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frågeställningar gick ut på vad man kan göra för dessa elever när det gäller undervisning, klassrumsmiljö och underlätta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förändringarna i undervisning och klassrumsmiljö påverkar övriga elever. Därför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels två speciallärare och dels två klasslärare. Sedan har jag sammanställt intervjuerna och jämfört dem med varandra och med litteraturen.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar med språkutveckling och med flerspråkiga elever på en mångkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi få djupare kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning bedrivs. Våra vägledande frågor var vilka insatser skolan gör för att främja språkutvecklingen samt vilka arbetssätt och metoder som används. Vår slutsats är att en språkutvecklande undervisning kräver att eleven är i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen är att använda språket så mycket som möjligt, enligt informanterna måste eleven ständigt få tala språket för att utveckla det och vara aktiv i allt lärande..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

AbstractDen här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.