Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Syftet med denna studie var att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktygför lÀrande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick Àven attkartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras pÄ en kvantitativ ansatsmed pappersenkÀter till elever i Ärskurs 4-6 och en webbenkÀt till NOlÀrareverksamma mellan Ärskurs 1-6. Den kvalitativa metoden anvÀndes för attnÀrmare fÄ veta hur lÀrare anvÀnder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lÀrare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv dÀr fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslÀrarnas syn pÄ praktiska aktiviteter. Dessutom Àr samarbetet lÀrarna/fritidspedagogerna och deras syn i frÄgan ocksÄ i fokus. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrÄn en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna Àr av stor betydelse för barnens utveckling och lÀrande.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska Àmnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjÀrnan. Vi ville undersöka rektorernas syn pÄ balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska Àmnen, samt hur de ser pÄ elevers kunskapsinlÀrning. Vi anvÀnde oss av litteraturstudier och enkÀtfrÄgor i vÄrt arbete. Vi har Àven följt mediadebatten för att kunna spegla samhÀllets syn pÄ skolfrÄgor inom Àmnet. En enkÀtundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.