VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger inom de klassiska respektive de populÀrmusikaliska sÄngtraditionerna förhÄller sig till enskild sÄngundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sÄngpedagoger, samtliga verksamma pÄ eftergymnasial nivÄ. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra tvÄ inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Analysen av materialet Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser Àr liknande oavsett genretillhörighet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt var David KolbŽs teori om upplevelsebaserat lÀrande. Teorin baseras pÄ att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder anvÀndes enkÀter och observationer. EnkÀterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frÄgor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

HÄllbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmÀnt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela vÀrlden. Som ett svar pÄ utmaningen att fÄ verksamheten att överensstÀmma med hÄllbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frÄgor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara sÀrskilt aktiva pÄ det hÀr omrÄdet. Denna studies syfte Àr att beskriva hur företag gÄr frÄn miljöarbete till arbete för hÄllbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Matte painting och camera projection Àr ett relativt snabbt och kostnadseffektivt sÀtt att skapa miljöer som inte existerar. I denna rapport redovisar jag om matte paintings anvÀndning inom VFX-produktion och gÄr igenom hur man uppnÄr ett effektivt arbetsflöde med godtagbara slutprodukter. Jag redovisar skillnaden mellan 2D, 2.5D och 3D-genererade miljöer och vad som bör anvÀndas vid olika situationer. Jag rapporterar Àven om omrÄdets generella utveckling samt i vilken riktning dess utveckling ser ut att gÄ..