Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Jordens resurser Àr Àndliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskÄdlig framtid. En ÄtgÀrd Àr att kÀllsortera sÄ att vÄra naturresurser kommer in i ett kretslopp dÀr de Ätervinns eller ÄteranvÀnds. Det hÀr arbetet inriktar sig pÄ hur man med god kommunikation kan Ästadkomma en beteendeförÀndring som leder till ökad kÀllsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel frÄn EU och en enkÀtundersökning med frÄgor relaterade till kÀllsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall kÀllsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag Ätervinns bara 2/3 av alla förpackningar frÄn hushÄll.PÄverkan för en beteendeförÀndring kan ske genom regelstyrning, mÄlstyrning och visionsstyrning. Enligt enkÀtundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad kÀllsortering.För att fÄ mÀnniskor att Àndra sitt beteende mÄste man veta vad som styr beteendet i dag sÀrskilt om det Àr ett beteende som inte Àr gynnsamt för individen sÄsom rökning eller en hÄllbar utveckling sÄsom att vi tÀr pÄ jordens Àndliga resurser.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.