Syftet med den hÀr studien var att belysa lÀrares arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är. Vi ville undersöka hur lÀrare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi tvÄ lÀrare med erfarenhet inom omrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar pÄ frÄgestÀllningarna.Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med tvÄ lÀrare med erfarenhet inom Àmnet. Genom öppna frÄgor besvarades de frÄgestÀllningar som innefattas i studien.Resultatet visade att vÄra tvÄ lÀrare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivÄ.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmÀnhet, pÄ ett Àmnesöverskridande tematiskt arbetssÀtt. Vi har ocksÄ som syfte att se skillnader pÄ vÄrt sÀtt att arbeta jÀmfört med försöksskolans lÀrare. För att fÄ reda pÄ det sÄ kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att sÀga i Àmnet. Metoden vi anvÀnder för att svara pÄ syftet Àr aktionsforskning dÀr bl.a. undervisningsförsök och intervjuer Àr de viktigaste delarna.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i LuleÄ, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkÀtundersökning för att kunna mÀta en eventuell förÀndring i instÀllningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkÀten intervjuade jag ett antal slumpmÀssigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svÄrighetsgrad.

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Studiens syfte Àr att undersöka andrasprÄksundervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning utifrÄn hur elever upplever att de arbetar med ord i olika Àmnen och hur lÀrare uppfattar att de vÀver in ordförstÄelse och ordinlÀrning i sin undervisning. Materialet bestÄr av tvÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna frÄgor som 27 andrasprÄkselever och 20 gymnasielÀrare har besvarat. Metoden Àr sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att bÄde eleverna och lÀrarna upplever att samhÀllskunskap, psykologi och naturkunskap Àr de Àmnen som har svÄrast ord och dÀr de har störst behov av hjÀlp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lÀrarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lÀrarna ger mer förslag pÄ hur eleverna sjÀlva kan lösa ordförstÄelseproblem genom att anvÀnda olika hjÀlpmedel och frÄga kompisar..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet inkludering inom specialpedagogiken. SÄvÀl svenska som internationella forskares syn pÄ inkludering och vÀgen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssÀtt som kan anvÀndas i den svenska skolan.  Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som kÀllor.  Resultaten pekade pÄ tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lÀrarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssÀtt.