De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att belysa lÀrarnas syn pÄ lÀxan samt deras syn pÄ elever som inte gör sina lÀxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lÀrarna hade mycket skiftande instÀllningar till lÀxor men att det Àr tidspress och behovet av att nivÄgruppera eleverna som Àr den bidragande orsaken till att man ger lÀxor, oavsett vilken instÀllning man har till dem. Detta gör att lÀxorna ocksÄ blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör lÀxor fÄr ocksÄ en viss pÄverkan pÄ lÀrarens syn pÄ eleven och pÄ lÀrarens undervisning. LÀxor framtrÀder som ett komplext och motsÀgelsefullt fenomen i lÀrarnas undervisning och det rÄder ofta en brist pÄ konsekvens i synen pÄ lÀxor, kunskap och betyg..

Det hÀr examensarbetet handlar om hur tjugo lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans tidigare Är. Underlag för studien har skapats genom enkÀtstudier och intervjuer med verksamma lÀrare pÄ grundskolans tidigare Är. Studien svarar pÄ hur lÀrarna arbetar med höglÀsning i skolan, vad lÀrarnas syften med höglÀsningen Àr och vad för betydelse höglÀsningen kan ha för barns utveckling i allmÀnhet enligt lÀrarna. Samtliga lÀrare har uppgett att de anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. OmfÄnget av höglÀsningen varierar och sÄ Àven metoder.