Denna studie Àr en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie dÀr bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter Àr genomförda. Syftet med studien Àr att undersöka vad elever iÄrskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring brÄk och decimaltal samt omeleverna ser nÄgra samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever ochberÀkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter visade svaren att det Àr mer undervisning kring decimaltal Àn kringbrÄk. Svaren frÄn berÀkningsuppgifterna stÀrkte de uttalanden som eleverna gav underintervjuerna.

Vad tycker elever pÄ handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar pÄ just dessa elevers syn pÄ skolÀmnet Naturkunskap och bygger pÄ elevers instÀllning till olika arbetssÀtt och arbetsomrÄden. Det övergripande syftet Àr att öka intresset för naturvetenskap i allmÀnhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever pÄ praktiska program. Via tvÄ empiriska undersökningar, en enkÀt samt intervjuer, Àr mÄlet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förÀnda med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del Àr positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lÀrare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande Àr det som prioriteras högst bland eleverna..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

AbstractSyftet med detta arbete Àr att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt pÄ den muntliga delen. Arbetet bestÄr av litteraturgenomgÄng, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara nÄgot vÄra informanter anvÀnder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas pÄ olika sÀtt och i varierad utstrÀckning, detta framkom under vÄr sammanstÀllning frÄn de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. NÄgra exempel pÄ tillfÀllen nÀr skönlitteratur anvÀnds av pedagogerna Àr vid terminsstart, konflikthantering, sprÄklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

Litteraturundervisningen har lÀnge varit en sjÀlvklar del av svenskÀmnet pÄ gymnasiet, men pÄ senare tid har den blivit bÄde ifrÄgasatt och kritiserad frÄn olika hÄll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen Àr en viktig del av svenskÀmnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag pÄ lektionsupplÀgg som alla har anvÀnts i litteraturundervisningen av lÀrare pÄ gymnasiet. Dessa lektionsupplÀgg Àr indelade i tre övergripande arbetssÀtt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssÀtten kan bidra till uppnÄendet av svenskÀmnets syfte, som presenteras i Skolverkets Àmnesplan.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Syftet med den hÀr fallstudien var att fÄ en insikt i hur lÀrare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lÀrare tÀnker kring undervisning utifrÄn iPads. Fokus har legat pÄ elevernas utveckling av skrivförmÄgan genom att det har undersökts pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder iPads i skrivandet och hur lÀrarna stöttar eleverna i anvÀndandet. I studien togs det ett lÀrarperspektiv eftersom vad lÀrare kan göra för att frÀmja elevernas skrivutveckling Àr viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten pÄpekas det hur viktigt lÀrarens roll Àr för elevers utveckling, och att det inte Àr de tekniska hjÀlpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet frÄn de bÄda metoderna har sedan stÀllts mot forskning inom omrÄdet för att fÄ fram att det studerade fallet stÀmmer överens med forskningen med vissa avvikelser.