Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skönlitteratur kan vara en bidragande del i att elever kÀnner lÀslust. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som gör det meningsfullt och intressant för elever att lÀsa skönlitteratur. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med fyra lÀrare och frÄgeformulÀr till tre av de intervjuade lÀrarnas elever, fÄtt en inblick hur lÀrarna bedriver sin undervisning med skönlitteratur. Genom litteraturlÀsning, intervjuer och frÄgeformulÀr har vi kommit fram till att ett varierat arbetssÀtt dÀr eleverna sjÀlva till stor del fÄr styra bokvalet ökar lÀslusten. En trevlig klassrumsmiljö med stort bokförrÄd, samt att undervisningen bedrivs individanpassat Àr positiva faktorer för utveckling av elevernas lÀslust..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om elevers muntliga framtstÀllning kan pÄverkas genom aktiv taltrÀning, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att eleven vill och vÄgar tala. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattade sju veckor under hösten 2004 i en Ärskurs 8 i LuleÄ kommun. Hela klassen ingick i detta arbete men sex elever varav fyra flickor och tvÄ pojkar valdes ut slumpmÀssigt för att observeras. Med hjÀlp av enkÀter, observationer och loggböcker har vi fÄtt elevernas egna tankar och upplevelser, samt kunnat följa deras utveckling. Resultatet visar att aktiv taltrÀning pÄverkar eleverna positivt men att denna trÀning bör pÄgÄ kontinuerligt i skolans undervisning..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hÄrets och frisöryrkets omrÄde. Vi ansÄg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen pÄ gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptÀckt i samband med vÄr egen undervisning under vÄra praktikperioder pÄ lÀrarutbildningen. Eftersom vi Àr av den bestÀmda uppfattningen att det Àr viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om hÄret och yrkets historia för att dÀrigenom fÄ insikt i och förstÄelse för de förÀndringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vÄr studie har vi valt att utgÄ frÄn tidigare forskning, litteratur och InternetkÀllor. Resultatet av vad vi gjort och sammanstÀllt ligger vÀl i linje med det tÀnkte undervisningsmaterial som varit vÄr utgÄngspunkt vid arbetets början och vi har fÄngat de betydelsefulla historiska fakta om hÄret och frisöryrkets framvÀxt till ett samlat dokument som varit vÄrt mÄl. Tanken Àr att bÄde som lÀrare och elev ska kunna anvÀnda undersökningens resultat i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare Är och den syn pÄ litteraturÀmnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta Àr ett viktigt omrÄde att undersöka dÄ skönlitteratur i stor utstrÀckning anvÀnds i grundskolans tidigare Är och fyller en viktig funktion dÄ det gÀller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i Är tvÄ pÄ en skola pÄ en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt nÄgra elever frÄn klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika höglÀsningstillfÀllen.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lÀrare att de arbetar individanpassat? Studien baseras pÄ kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat pÄ filosofer och pedagoger som för flera hundra Är sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom Àmnet inlÀrning.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.