Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ÀmnesinnehÄll om miljöproblem och hÄllbar utveckling i lÀroböcker Àmnade för geografiundervisning förhÄller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgÄr frÄn en ideologianalys med hjÀlp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgÄr ifrÄn att undersöka lÀroböckernas texter om miljöproblem och hÄllbar utveckling utifrÄn kategorierna natursyn, relation mellan mÀnniska och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra lÀroböcker Àmnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av lÀroboksanalysen visar att samtliga lÀroböcker frÀmst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lÀgre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast Äterfunnits i ett textstycke i en av lÀroböckerna.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara sÄ att Scientologikyrkans syn pÄ undervisning kan vara nÄgot för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda pÄ detta finns nÄgra frÄgor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka Àr det som sköter undervisningen?Hur gÄr kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara sÄ pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan anvÀnder sig av dÄ Hubbard var verksam för ungefÀr 50 Är sedan, alltsÄ under mitten av 1900-talet?Hur stÀmmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning sÀger och hur stÀmmer det överens med vad som stÄr i LPF94?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.