Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Vi har med den hÀr undersökningen valt att ta reda pÄ hur man kan bedriva lÀs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolÄren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lÀrare som vi vet arbetar med lÀs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anvÀnder sig av lÀs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för instÀllning till lÀs- och litteraturpedagogik..

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Forskning om tillfredstÀllelse av akutvÄrden har mest fokuserats utifrÄn patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvÄrd kommer oftast inte ensamma utan har nÄgon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vÄrden kan sannolikt pÄverka patientens upplevelse och dÀrmed huruvida vÄrden och mottagandet faller till belÄtenhet. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar tillfredsstÀllelsen med vÄrden hos anhöriga pÄ akutmottagningen. Metoden var en enkÀtstudie med tvÀrsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.