Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insÀttande och omvÄrdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och ÄtgÀrder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som anvÀnts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna pÄ engelska och fick inte vara publicerade före Är 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 dÀr bÄda designerna fanns representerade.

Detta arbete behandlar mÀtmetoder för detektering av partiella urladdningar (kallad PD frÄn engelska benÀmningen Partial Disharge) i HVAC- och HVDC- högspÀnningskablar. HVAC stÄr för ?High Voltage Alternative Current? och HVDC stÄr för ?High Voltage Direct Current?. NÀr en viss hög spÀnningsnivÄ överskrids i kabeln uppstÄr olika typer av partiella urladdningar och dessa skadar kabelns isoleringsmaterial. PD- intensiteten ökar med tiden och om de tillÄts fortlöpa under en lÀngre tid kan de med tiden helt bryta ned isoleringsmaterialet vilket leder till ett fel.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

VÄrdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlÀnger vÄrdtider och kostar samhÀllet enorma summor varje Är. Det Àr dÀrför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gÀllande föreskrifter angÄende basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vÄrdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmÀrksammade smittkÀllor och redogöra för de ÄtgÀrder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes frÀmst via sökmotorn ELIN, tillgÀnglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgÀngliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna pÄ andra sprÄk Àn engelska och svenska.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Bakgrund:Delirium innebÀr en pÄfrestning för patienten och medför förlÀngd vÄrdtid, ökad mortalitet och ökade samhÀllskostnader. Som intensivvÄrdssjuksköterska Àr det dÀrför viktigt att ha kunskap om tillstÄndet och om preventiva ÄtgÀrder. Syfte: Att beskriva vilken kunskap intensivvÄrdssjuksköterskan behöver och vilka ÄtgÀrder som kan utföras för att förebygga utvecklingen av delirium. Metod: Design: Litteraturstudie. En litteratursökning genomfördes i databasen PubMed som resulterade i 20 utvalda, kvalitetsvÀrderade och evidensgraderade studier.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

SyfteSyftet med denna studie Àr att se hur lÀrare arbetar med ÄtgÀrdsprogram i idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att undersöka och utveckla mina och lÀsarens kunskaper kring hur lÀrare arbetar med ÄtgÀrdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken pÄverkan ÄtgÀrdsprogrammen har och fÄr för elever och lÀrare.FrÄgestÀllningHur arbetar lÀrare med ÄtgÀrdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hÀlsa?Vad pÄverkar detta arbete enligt lÀrarna? Vilka effekter fÄr ÄtgÀrdsprogrammen för eleverna enligt lÀrarna?MetodSom metod har jag valt att intervjua lÀrare - det vill sÀga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lÀrare, tre lÀrare inom det svenska skolvÀsendet och tre lÀrare inom det engelska för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en jÀmn fördelning.Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lÀrarna ocksÄ informerades om.IdrottslÀrarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och anvÀndningsomrÄde samt de etiska rÀttigheterna utifrÄn VR (vetenskapsrÄdets forsknings etiska principer). LÀrarna informerades aven om rÀtten av valet att avstÄ frÄn att delta i intervjun och studien.Slutsats och ResultatSlutsatsen av denna rapport visar att ÄtgÀrdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utstrÀckning samma sak.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.