En betydelsefull period i mÄnga tonÄringars liv Àr gymnasietiden. AvgÄngsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att vÀlja yrke eller komma in pÄ universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur sjÀlvbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angÄende self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hÀlsa samt programvalet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

Skönlitteratur Àr ett naturligt inslag i svenskundervisningen, men hur Àr det i Àmnena engelska, moderna sprÄk, historia, religionskunskap och samhÀllskunskap? Genom en granskning av kursplanerna konstateras att det finns mÄnga öppningar för de lÀrare som Àr intresserade av att arbeta med litteratur i klassrummet, men Àr detta praxis ute pÄ skolorna? Vilka attityder finns egentligen bland lÀrare och elever vad gÀller att anvÀnda just litteraturlÀsning som ett alternativt undervisningsinslag? Denna uppsats behandlar bland annat dessa frÄgor. FrÄn enkÀtundersökningar som besvarats av lÀrare och elever ges en bild av vilka attityder som finns kring anvÀndandet av skönlitteratur i olika Àmnen pÄ grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Syftet Àr att se mellan vilka Àmnen ett samarbete, dÀr skönlitteraturen fungerar som grund, Àr rekommenderbart utifrÄn olika aspekter. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr att skönlitteratur Àr en bra kunskapskÀlla, vilket stöds av den forskning som presenteras i uppsatsen.

För att se hur olika skopoi pÄverkar en översÀttning översattes en kÀlltext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland pÄ 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populÀrvetenskaplig tidskrift. För att analysera översÀttningsprocessen under de tvÄ översÀttningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, Äterkopplingar under översÀttningsprocessen nÀr ny kunskap krÀver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar intrÀffar i inlednings- och avslutningsskedet av översÀttningen, oavsett skopos.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till sprÄklÀrare pÄ gymnasienivÄ. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lÀrare med engelska som undervisningsÀmne. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr frÄgan om vilken syn pÄ fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest pÄ fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sÀtt pÄ vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan pÄverka hur materialet anvÀnds, och dÀrmed fÄ konsekvenser för bÄde lÀrare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och Àven bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning pÄ omrÄdet.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lÀrare i Sverige frÄn mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vÄr uppsats i en kontext ur vilken vi hÀmtade utgÄngspunkterna för vÄr undersökning.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Öresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr samt att undersöka vÄrdpersonalens följsamhet till trycksÄrsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger pÄ resultatet frÄn 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna pÄ engelska eller svenska, vara relevanta för Àmnet samt tillgÀngliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr innebar en implementering av nya riktlinjer.