Bakgrund: År 2013 uppmĂ€ttes Sveriges befolkningsökning till den största pĂ„ nĂ€stan 70 Ă„r. I Malmö finns ca 170 lĂ€nder representerade. Enligt HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vĂ„rd pĂ„ lika villkor. Kommunikation inom vĂ„rden Ă€r ett riskomrĂ„de. Socialstyrelsen skriver att bristfĂ€llig kommunikation mellan vĂ„rdpersonal och patient gĂ€llande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan Ă€ventyra patentsĂ€kerheten.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslĂ€rares instĂ€llning till, samt erfarenheter av Ă„ldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Vilka begrĂ€nsningar och möjligheter upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Hur Ă€r förutsĂ€ttningarna för idrottslĂ€rare att lyckas fĂ„ till en god undervisning för samtliga elever om man jĂ€mför Ă„ldersintegrerad undervisning med Ă„ldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslĂ€rare som alla Ă€r eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av bĂ„de Ă„ldersintegrerad och Ă„ldershomogen undervisning i Ă„rskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrĂ„n en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer Ă€r Ă„ldersintegrering Ă€r en ramfaktor som frĂ€mst ger begrĂ€nsningar, de var sparsamma med att pĂ„visa möjligheter med undervisningsformen.

I Japan Àr sprÄkskolor som sÀljer det engelska sprÄket ofta förekommande. De anvÀnder sig av websidor som kunden enkelt ska kunna besöka och köpa deras tjÀnster ifrÄn. Uppsatsen analyserar sex japanska sprÄkskolors hemsidor utifrÄn Björkvalls (2009) teorier om multimodala analyser och har som syfte att klarlÀgga sprÄkanvÀndningen inom frÀmst keigo och katakana som skolorna anvÀnder sig av. I resultatet framstÄr det att hemsidorna anvÀnder keigo och katakana som motsvarigheter, dÀr keigo tolkas som formellt, seriöst och mindre personligt, medan katakana tolkas som informellt, mindre seriöst samt mer personligt. Katakana anvÀnds i större mÀngd vid personliga element, samtidigt som keigo minskas i dessa omrÄden.

Med metoden Motiverande samtal (MI frÄn engelska Motivational Interviewing) kan rÄdgivare höja klienters motivation. Genom att koda rÄdgivarbeteende i MI-sessioner med kodningsverktyget ?Motivational Interviewing Treatment Integrity? (MITI) kan sessionen utvÀrderas. Det Àr viktigt att kodningsverktyget har hög reliabilitet för att ge tillförlitlig feedback till rÄdgivare och upprÀtthÄlla metodens kvalitet. Det primÀra syftet med studien Àr att undersöka interbedömarreliabiliteten i den nya versionen MITI 3.0.

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Detta arbete Àr resultatet av en undersökning pÄ en grundskola och en gymnasieskola som anvÀnder Àmnesövergripande och tvÀrvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien Àr att jÀmföra initiativtagares, lÀrares och elevers Äsikter angÄende arbetssÀttet och att dessutom jÀmföra de tvÄ skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gÄtt till och hur den Àr organiserad. Vidare redogörs informanternas syn pÄ för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förÀndringar..

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

Alzheimers sjukdom leder till att kommunikationen inte fungerar som den tidigare gjort och i stor utstrÀckning drabbas ocksÄ nÀrstÄende. Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla den kunskap som finns om hur kommunikationen kan stödjas mellan en person med Alzheimers sjukdom och dennes nÀrstÄende. Inklusions-kriterierna var: vetenskaplig omvÄrdnadsforskning med fokus pÄ kommunikationen mellan personer med Alzheimers sjukdom och deras nÀrstÄende skrivna pÄ engelska eller svenska, utgivna mellan 1995-2010. Alla artiklar till analysen har kvalitets- granskats och artiklar av lÄg kvalitet exkluderades. Sökning av artiklar planerades och utfördes rigoröst i PubMed och CINAHL.

Our aim in this study is to explore if the schoolchildren?s written language differs from the?National tests? in Swedish and from Facebook. We specifically want to see if we candiscover words and expressions mainly from the English language or other languages in the?National tests? in Swedish written by the schoolchildren in the ages between 18-20 yearsold. The methods that we used to discover the results in this study was; to interview threeteachers, have 30 schoolchildren answer a questionnaire survey, analyze 30 written ?Nationaltests? in Swedish by the schoolchildren and finally analyze two Facebook walls from twoschoolchildren.

Abstract Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ förskolan arbetar med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till flersprÄkigheten och vilka resurser de har för att stimulera sprÄk-och identitetsutveckling hos flersprÄkiga barn. FÄr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och fÄ in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hÀnsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som pÄverkar sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön pÄverkar flersprÄkiga barns modersmÄlutveckling.

Idag lockas företag frÄn andra lÀnder att etablera sig pÄ den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu Àr en av de ledande lÀnderna i vÀrlden. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svÄrighet med att etablera sig pÄ den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig Ät frÄn svenskt marknaden. PÄ grund av den bristfÀlliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kÀnnedom om den kinesiska kulturen.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Syftet med vÄrt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförrÄd ökade genom lÀsning av engelska skönlitterÀra texter. VÄrt arbete i gymnasieklassen pÄ samhÀllsprogrammet Ärskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett sÄ rÀttvist resultat som möjligt skulle kunna uppnÄs. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkÀter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kÀnda kunskapsnivÄerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak pÄ ett positivt utfall pÄ sÄ sÀtt att det var ett aktivt deltagande frÄn elevernas sida, i det stora hela med goda sprÄkliga prestationer.