Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring nÀr det gÀller elevers lÀsförmÄga ur ett 15-Ärsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet inom vÄrt undersökningsomrÄde. Resultatet visar att det skett en viss försÀmring av elevers lÀsförmÄga, men resultaten Àr inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt lÀser bÀttre och har en mer positiv instÀllning till lÀsning Àn pojkar. NÄgra möjliga orsaker till den förÀndrande lÀsförmÄgan kan enligt vÄra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvÀndningen (dator- och tv-vanor)..

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Skolan ska ge alla elever en likvÀrdig utbildning dÀr alla elever utifrÄn behov ska fÄ den stöttning som behövs för att uppnÄ de avsatta mÄlen. Vissa elever uppnÄr mÄlen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvÄrigheter och behöver mer stöttning för att uppnÄ mÄlen. Elever i matematiksvÄrigheter Àr ett relativt generellt begrepp som Àr svÄrt att identifiera. MatematiksvÄrigheter med bakomliggande diagnos som orsak Àr dock ingen exakt definition dÄ Àven elevers vardag pÄverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur undervisande lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt vilka former av stöd och hjÀlpmedel de anvÀnder i detta arbete.

Studiens övergripande syfte Àr att vidga synen pÄ elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter frÄn Ärskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus pÄ innehÄllet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lÀrare samt observation av skrivundervisningen. Dessa tvÄ delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn pÄ elevers skrivande, kan möjliggöra skriftsprÄklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmÀssigt under det första skolÄret, men att de innehÄllsmÀssiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Kinesiska som ett nytt modernt sprÄk i svenska skolan har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet under de senaste Ären. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag mÄnga utmaningar nÀr undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra sprÄk. Detta utmÀrker sig stort i utlÀrningen och inlÀrningen av kinesiska skriftsprÄket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie Àr att undersöka lÀrares krav och bedömning pÄ elevers skrivande i kinesiska.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Denna studies syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet krÀnkning i skolan. Studien Àr kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrÄn sina erfarenheter uppfattar fenomenet krÀnkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i Är sju, Ätta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av krÀnkning, dessa Àr krÀnkning som intrÄng, krÀnkning som nedvÀrdering och krÀnkning som uteslutning.

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.