I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Studiens övergripande syfte var att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmÄga att anvÀnda förstÄelsestrategier vid lÀrarens höglÀsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berÀttar, nÄ en förstÄelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade sÄledes fokus pÄ tvÄ plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktÀr.Genom att undervisningen gjordes tydlig efterstrÀvades att medvetandegöra eleverna om förstÄelsestrategier i syfte att förbereda för kommande lÀsförstÄelse. En kÀrnfrÄga i loggbokens berÀttelse var balansen mellan att Ä ena sidan visa ett pÄ förvÀg bestÀmt innehÄll och Ä andra sidan efterstrÀva det ömsesidiga samt ta utgÄngspunkt i elevernas erfarenheter.Vid 7 undervisningstillfÀllen i grupper om 6-11 elever frÄn en förskoleklass trÀnades förstÄelsestrategier inför höglÀsning sÄsom att utifrÄn berÀttelsers titlar och bilder stÀlla frÄgor och förutsÀga handlingen.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjÀlp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt sÀrskilda normer. Syftet med arbetet Àr att belysa teknikerna för denna styrning; sÄsom de framtrÀder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar förestÀllningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del bestÄr av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielÀrare verksamma inom skilda Àmnen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Kravet pÄ att kunna lÀsa och skriva Àr stort, bÄde i skolan och i samhÀllet i övrigt. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svÄr nÀr vi tillÀgnar oss fÀrdigheten. För en del mÀnniskor förblir det svÄrt med skriftsprÄket. FrÄn vetenskapligt hÄll Àr synen olika pÄ vad svÄrigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger pÄ.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

SAMMANFATTNING: LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen Àr ett resultat av vÄr undersökning gÀllande vad begreppet dyslexi innebÀr, tidigare och nuvarande forskning inom omrÄdet, hur gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lÀrarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svÄrigheter. Vi har Àven undersökt om elever och lÀrare har kÀnnedom om de kompensatoriska hjÀlpmedel som finns till deras förfogande pÄ ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebÀr i Ärskurs tre och fem pÄ de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi Àven reda pÄ vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lÀrarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lÀrarna i en Ärskurs fem och i en Ärskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin Àr samlad frÄn tre olika skolor dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i Àmnet. Studien visar olika förslag pÄ strategier om elevers delaktighet och inflytande som lÀrarna och rektorerna kan anvÀnda i sitt arbete.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Syftet med vÄr kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstÄ nÀr kommunikationsÀngsliga elever förvÀntas delta muntligt i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vÄr kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsÀngsliga elever kÀnner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rÀdsla för att göra bort sig och hÄnas av sina klasskamrater. Resultatet har ocksÄ visat att lÀrare har olika förhÄllningssÀtt till kommunikationsÀngsliga elever och att detta i mÄnga gÄnger grundar sig i lÀrares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsÀngsliga elever.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om elevers muntliga framtstÀllning kan pÄverkas genom aktiv taltrÀning, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att eleven vill och vÄgar tala. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattade sju veckor under hösten 2004 i en Ärskurs 8 i LuleÄ kommun. Hela klassen ingick i detta arbete men sex elever varav fyra flickor och tvÄ pojkar valdes ut slumpmÀssigt för att observeras. Med hjÀlp av enkÀter, observationer och loggböcker har vi fÄtt elevernas egna tankar och upplevelser, samt kunnat följa deras utveckling. Resultatet visar att aktiv taltrÀning pÄverkar eleverna positivt men att denna trÀning bör pÄgÄ kontinuerligt i skolans undervisning..