Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

Syftet med arbetet var att undersöka pÄ vilket sÀtt nÄgra förÀldrar och elever hanterar lÀxan som en del utav matematikundervisningen och vad förÀldrars och elevers uppfattning Àr om den. Jag ville Àven se om det fanns nÄgon koppling mellan elevers syn pÄ matematiklÀxan och förÀlderns, samt skillnader i de olika förÀldrarnas sÀtt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom Ätta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lÄgstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att instÀllningen till lÀxan skiljde sig betydligt mellan de tvÄ familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens instÀllning skiljde sig dock inte sÄ mycket frÄn förÀlderns.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare Är reagerar pÄ att bedömas med betygsliknande omdömen. FrÀmst har undersökningen Äsyftat att se hur elevers motivation pÄverkas av detta bedömningssÀtt och om omdömets utformning spelar nÄgon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer stÀlls elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsÀtt pÄ bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utstrÀckning pÄ vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur de bedöms.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..