Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning LÀsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av lÀsförstÄelse, lÀsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var ett kulturellt förhÄllningsÀtt till lÀrande dÀr dialog och samspel har stor betydelse. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares förhÄllningssÀtt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers sjÀlvkÀnsla pÄ idrotten genom att lÄta dem fÄ arbeta pÄ sin egen nivÄ samt undersöka om genusperspektivet fÄtt nÄgot utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr sju veckor lÄnga verksamhetsförlagda utbildning med en klass i Är Ätta. För att fÄ fram ett resultat i vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av tvÄ olika mÀtinstrument, enkÀter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers sjÀlvkÀnsla genom att lÄta dem arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna. VÄr slutsats Àr att det framförallt Àr tjejerna som har vunnit pÄ att arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna..

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur en grupp elevers lÀrande pÄverkades genom anvÀndning av olika lÀrstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag stÀllde mig frÄgorna:Vilka olika lÀrstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas sÄ att olika lÀrstilar renodlas?Hur pÄverkas elevernas lÀrande av undervisning dÀr olika lÀrstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lÀt jag eleverna utföra ett par lÀrstilstest för att fÄ en uppfattning om vilka lÀrstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick frÄn teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Undersökningens syfte Àr att pröva hypotesen att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan Är 2002 och Är 2012. Hypotesen Àr uppstÀlld utifrÄn en samstÀmmig debatt i media de senaste Ären om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmÄga.40 stycken elevtexter frÄn det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrÄn textuella variabler sÄsom textlÀngd, meningslÀngd, innehÄllslig tÀthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med nÀrlÀsningar av tvÄ texter, en text frÄn varje Ärsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan Ärsgrupperna. .

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhÄllande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lÀrande förÀndras vid undervisning i mindre grupper. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkÀter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sÀtt för oss att fÄ en sÀkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder pÄ att eleverna uppfattar att gruppens storlek Àr avgörande för elevernas eget lÀrande samt att deras egen syn pÄ sitt lÀrande förÀndras..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter tvÄ olika lÀsförstÄelsemodeller, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction, har pÄ elevers lÀsförstÄelse. Den metod som anvÀndes i studien var kvalitativ textanalys som applicerades pÄ 7 forskningsartiklar. Resultatet visar att modellerna gett effekt, i olika Äldrar, lÀnder och grupper. Detta resultat visar att Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction Àr effektiva modeller att arbeta med för lÀsförstÄelseutveckling..

BAKGRUND:Vi har i vÄr bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lÀrare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas instÀllning kan frÀmjas. Dessa aspekter har vi sedan utgÄtt ifrÄn nÀr vihar analyserat och kommit fram till vÄrt resultat. FrÄgorna i vÄr enkÀt grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka relationer mellan lÀrares arbetssÀtt, instÀllning respektivekompetens och elevers instÀllning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkÀtundersökningar i 8 olika sjÀtteklasser i en normalstor stad.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.