I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Syfte: BÄde förskola och skola ska ta sin utgÄngspunkt i barn och elevers rÄdande erfarenheter. I förskolan lyfter man ocksÄ tydligt fram vikten av att utgÄ frÄn barnens intresse. Idag Àr populÀrkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad denna förskoleklass elevers populÀrkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder nÀr det gÀller att anvÀnda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknÀckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren bÄde i lÀrarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.

Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Även brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Sammanfattning TÀnk dig att du stÄr som yrkeslÀrare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnÄ den optimala studiemiljön för dina elever med avseende pÄ gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lÀrare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan rÄda över dÄ du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan hÀrledas till möjligheter att förÀndra ekonomiska ramar, lokaler, tillgÄng pÄ undervisnings material och sÄ vidare. De du som lÀrare dock kan pÄverka Àr, hur du lÀgger upp din undervisning och pÄ vilket sÀtt du pÄverkar eleverna i klassrummet.

Anledningarna till att elever ska lÀsa naturvetenskap Àr mÄnga: allmÀnbildning, kulturarv, demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för naturvetenskap ofta minskar med Ären. Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever talar om naturvetenskap vid olika Äldrar. Varför tror de att de ska lÀsa naturvetenskap? Hur uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina fritidsintressen? För att studera detta har fyra elever i sexan och lika mÄnga i nian intervjuats och fÄtt svara pÄ frÄgor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.