Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier och hur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap på området är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt. För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande har förändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare än text för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel används väldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning få använda datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet.

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), Lärarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. Utgår pedagogen från elevens erfarenheter och tankar eller utgår pedagogen endast från ?matteboken? när de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som främst används i undervisningen och vad det är som påverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning så att den blir så lustfylld så möjligt? Till vår undersökning har vi valt att intervjua pedagoger på två olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Syfte: Syftet är att formulera en modell för etableringsprocessen av distributionskanal för svenska tillverkningsföretag av konsumentprodukter i Shanghai. Metod: Studiens syfte är explorativt och utgår från en abduktiv ansats. Datainsamlingen grundar sig på kvalitativ forskning. Vi har genomfört intervjuer med fallföretag och utvalda experter och genom litteraturstudier fått en teoretisk referensram att arbeta utifrån. Teoretiska perspektiv: Export agents, supply chain management, styrsystem, industriell marknadsföring, relationsmarknadsföring.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige.

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan få.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014).The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed.The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers? opinions offers more profound ways of learning..

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.