Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..

Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård.

Denna rapport handlar om hur man som lärare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering på laborativ matematik. Den riktar sig främst mot gymnasiet men är även aktuell för både för yngre och äldre åldrar. Rapporten behandlar lärares och elevers syn på undervisning samt ger konkreta förslag på hur sådan undervisning kan gå till. Syftet med rapporten är att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som använts är intervjuer där jag tagit kontakt med lärare som är kända för att använda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Tematisk undervisning och temaarbete innebär att olika skolämnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lärandet har funnitssedan lång tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta särskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att många lärare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist på tid för planeringen och genomförande försvårar. Likaså att det kräver mycket arbeterunt omkring för att få det att fungera. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne i skolan somberör många olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv även syns i många andra avskolans ämnen.Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 7-9 ställer sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda på detta valde vi att intervjua åtta lärare och två lärarstudenter på olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men också att genomförandet avarbetssättet begränsas av olika faktorer däribland tid.Slutsatsen av studien är att intresset finns men okunskap om andra ämnens innehåll och tid tillplanering gör att detta sällan genomförs trots att många lärare har en ambition om attundervisa i tema..

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..

I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar.