Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det retoriska spelet i media runt affÀren mellan Old Mutual och Skandia med affÀren mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgÄr frÄn Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. UtifrÄn den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud pÄ Scania. VÄrt resultat jÀmförs med det frÄn Bentemark och Pedersen (2006), dÀr bÄde likheter och skillnader upptÀcktes. DÀrefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjÀlp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Detektivromanen Àr en genre som pÄ senare Är blivit omÄttligt populÀr. Idag kan man köpa en deckare i nÀstan varje kiosk och matbutik. PÄ detta följer att omslagen i de flesta fall mÄste sticka ut ur mÀngden för att boken ska bli sÄld, vilket sÄlunda gör det intressant att undersöka vilka metoder man anvÀnder ? och har anvÀnt ? för att locka lÀsare..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

MiljörÀttvisa kommer frÄn USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen. Idag Äterfinns miljörÀttvisan som retorik bÄde hos forskare och politiker samt grÀsrotsrörelser. Detta Àr dock inget som Äterfinns i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer anvÀnt sig av. InnehÄllsanalysen av tidningsartiklar visar pÄ att det bÄde finns likheter och skillnader i denna debatt jÀmfört med den globala retoriken kring miljörÀttvisa..

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Den hÀr uppsatsen handlar om bildreportage pÄ morgontidningar, hur förutsÀttningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsÀttningarna inte Àr de bÀsta, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer pÄ en morgontidning och Àven morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen gÄr in pÄ hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska observationer och visuella studier och svarar pÄ frÄgan: Vad Àr ett bildreportage?.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.