Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Den 11 september 2001 innebar början pÄ en stor förÀndring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare bÄde inom landets grÀnser sÄvÀl som utanför. För att rÀttfÀrdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska sÀkerheten. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar behandlar skapandet av "den andre" som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga agerandet efter 11 september.MÄlet i uppsatsen Àr inte bara att besvara frÄgestÀllningarna utan ocksÄ att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. VÄra angreppssÀtt och valda metoder har sina begrÀnsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel pÄ USA:s agerande efter 11 september..

Powerpoint och dess utbredda anvÀndning i affÀrspresentationer sÄvÀl som i presentationer i stortskapas och hÄlls idag till stor del utan vetenskaplig grund. En följd av detta Àr att mÄngapresentationer upplevs som trÄkiga vilket har genererat mycket kritik mot bÄde programvaran i sigsamt hur denna anvÀnds. Samtidigt finns det en uppenbar medvetenhet om att muntligkommunikation Àr oerhört viktigt. Idag förvÀntas man anvÀnda sig av ett visuellt hjÀlpmedel, nÄgotsom ocksÄ har visat sig öka mottagligheten för information. Med det som bakgrund har vÄrt syftevarit att hitta kritiska framgÄngsfaktorer för affÀrspresentationer till alla dem som utnyttjar det i sittarbete och den forskning som pÄgÄr inom omrÄdet.

Denna uppsats jÀmför och analyserar de bÄda sexualupplysningsfilmerna "Ur kÀrlekens sprÄk" (Torgny Wickman, 1969) och "KÀrlekens sprÄk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte Àr att utreda vilka olika sÀtt som de bÄda filmerna tilltalar sin publik pÄ och vad dessa respektive tilltal fÄr för konsekvenser för den syn pÄ sexualitet som man vill förmedla. DÀrtill försöker uppsatsen svara pÄ huruvida skillnaderna mellan filmerna sÀger nÄgonting om hur synen pÄ sexualitet har förÀndrats frÄn slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dels Bill Nichols dokumentÀrfilmsteori och dels frÄn Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..

Bilder Àr bland det första som fÄngar tidningslÀsarens uppmÀrksamhet och forskning visar att bilder i högre grad Àn den skrivna texten drar till sig uppmÀrksamhet. DÀrav kan bilden av en politiker som framstÀlls pÄ ett ofördelaktigt sÀtt i pressbilder pÄverka publikens uppfattning av denne. I sin tur pÄverkas hur vi som vÀljare tar stÀllning till dennes politik, dÄ vÀljare tar stÀllning i politiska frÄgor ur det som ligger nÀrmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen vÀljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekrÀftelse av att en hÀndelse Àgt rum nÀr lÀsaren inte sjÀlv kunnat nÀrvara pÄ plats.VÄrt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framstÀllningen av Socialdemokraternas partiledare HÄkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.

Den hÀr uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa Àmnen samt kringliggande relevanta Àmnen diskuteras för att undersöka hur dessa tvÄ kan sammanföras för att skapa en visuellt sÀregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemomrÄdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad pÄ kubismens ideologi och formsprÄk. Prototypen testades av spelstudenter för att fÄ deras Äsikter och skapa en diskussion kring hur vÀl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Syftet med denna studie har varit att underso?ka huruvida Apple, ett av va?rldens sto?rsta varuma?rken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. Fo?r att genomfo?ra den tva?rkulturella studien anva?ndes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Tva? niva?er anva?ndes fo?r att analysera materialet, fo?rst ett makroperspektiv o?ver samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv o?ver de a?tta filmer som hade en motsvarighet i respektive land.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jÀmfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann pÄ arton mÄnader. Underlaget för forskningen Àr tio artiklarfrÄn SvD:s webbsida och tio artiklar frÄn Al Jazeeras webbsida. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vilkaretoriska grepp anvÀnder sig de olika medierna av och skiljer sig anvÀndningen pÄ nÄgot sÀtt, ochi sÄ fall hur? Vi har Àven formulerat en hypotes dÀr vi pÄstÄr att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frÄgor utifrÄn den massmedieretoriska innehÄllsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som anvÀnds av skribenterna; dÀribland metaforer,liknelser, personifiering, vÀrdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta Àr en diskursanalys dÀr vi tillÀmpat semiotiska teorier om sprÄk och retorik. VÄraresultat visade att det fanns flera likheter Àn skillnader gÀllande den sprÄkliga gestaltningen hosde bÄda medierna.