Målet med detta examensarbete är att skapa en guidebok och tillhörande webbsida om fotvandring i Rumänien. I rapporten genomförs en målgruppsanalys samt en empirisk undersökning. Resultatet av dessa blev en serietestade hypoteser om målgruppens egenskaper. Därefter innehåller rapporten en genomgång av hur boken och webbsidan skapades och anpassades efter målgruppens egenskaper, utifrån hypoteserna..

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag..

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Titel: Filmkritiken på nätet ? En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistikFörfattare: Nina JohanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 58Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013.Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie.Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie DatabaseHuvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen.

Like several of her female peers, Marie Under (1883 - 1980) has been denied the international acclaim she deserves. The earliest text on Marie Under in swedish told of her greatness, but in classical fallic maner reduced her poetic production by marking it with pathological symtoms. Though latter texts by author Enel Melberg have put a feminist perspective on Unders work, the theoretical complexity of her poetic images and language, and its polemic relation to contemporary literary currents, has yet to be recognised. This study will seek to portrait Marie Under and her poetry in this new light.The study moves from an installation of Marie Under in the modern discourse she so far has been estranged from, to an analysis of her earlier works (in the 1910?s and 1920?s).

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna.Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig.