Sökresultat:
72 Uppsatser om Underlättande - Sida 3 av 5
EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares
Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn
Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.
?Det ?r d?rf?r jag g?r runt med en j?vla hoodie liksom.? - En kvalitativ studie om socialsekreterares syn p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete
Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.
L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?
Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp.
Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
Digitaliseringen och RFID:s p?verkan p? controllerns arbetsuppgifter och beslutsprocesser inom detaljhandeln
Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.
K?ttsubstitut och dess n?ringsinneh?ll - har vi koll?
Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns
g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om
n?ringsinneh?llet.
Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan
n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av
k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat
protein och halvfabrikat.
Att leva med hj?rtsvikt : Patienters upplevelser av egenv?rd
Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.
Barn som bevittnar v?ld ? fr?n osynliga till erk?nda brottsoffer : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares och polisers upplevelse av arbete och samverkan efter inf?randet av barnfridsbrottslagen
Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.
Vad g?r vi p? jobbet? En enk?tstudie med 110 fritidsl?rare om deras uppfattning av sina arbetsuppgifter i skolan.
Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.
CSRD i praktiken. Att integrera den finansiella aspekten av dubbla v?sentlighetsanalysen enligt CSRD i den interna riskhanteringen
Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.
En kvalitativ studie om hur ledare anv?nder ledarstilar f?r att motivera ut?vare inom lagidrott kontra individuell idrott
Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.
KOMMUNIKATION N?R SINNENA SVIKTAR. En litteratur?versikt om kommunikationen mellan sjuksk?terskor och personer med demenssjukdom
Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den
drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och
f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av.
Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av
demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt
kommunikationsf?rm?ga.
Patienters upplevelse av st?det fr?n kontaktsjuksk?terskan i den kirurgiska cancerv?rden
Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.
MIGRANTERS UPPLEVELSER AV H?LSO-OCH SJUKV?RDEN En litteraturstudie
Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En
s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen
till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och
kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.