Sök:

Sökresultat:

5091 Uppsatser om Umeć kommun - Sida 33 av 340

Hur anser sig lÀrare förvalta skolans uppdrag om strÀvan efter daglig fysisk aktivitet? : En studie om fyra lÀrares vardagliga arbetet med fysisk aktivitet i skolan i en kommun i sydvÀstra Sverige.

År 2003 tillkom strĂ€vansmĂ„let att; ?Skolan ska strĂ€va efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ sin rolldĂ„ det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen Ă€r byggd pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som alla arbetar inom samma kommun men pĂ„ olika skolor. Resultatet av studien Ă€r att dessa lĂ€rare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid fĂ„r tiden att rĂ€cka till.

Processorienterad verksamhetsutveckling med Gamification som möjliggörare : En fallstudie vid Karlstads kommun

Verksamhetsprocesserna Àr de vÀrdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjÀrta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att lÄta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden lÄta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstÄ, kostnader kommer att minska och högre kvalitet pÄ leveranser kommer att uppstÄ. Men för att lyckas med detta sÄ gÀller det att begrÀnsa alla problem och utmaningar som kan uppstÄ. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer sÄsom olika belöningssystem osv, utanför spelvÀrlden sÄ uppnÄs ett högre engagemang och motivation hos de som anvÀnder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnÄ genom anvÀndningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

De anstÀlldas friskvÄrd, en angelÀgenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning pÄ friskvÄrd för sina anstÀllda och dess inverkan pÄ den enskilde individen

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Att alltid ligga tvÄ steg bakom : En kvalitativ studie om skolkuratorers drogförebyggande arbete pÄ gymnasieskolorna i Norrköpings kommun

Norrköping Àr en av de kommuner i Sverige som Àr hÄrt drabbat av internetdroger och en kartlÀggning visar att det sker en ökning av droger som sÀljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi Àven analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta skolkuratorer och en preventionssamordnare frÄn Norrköpings kommun. VÄr teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och grÀsrotsbyrÄkrati samt nyinstitutionell teori.

FrÄn rastplats till lekplats. Förskolors utemiljöer i Skövde kommun

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Att förebygga osteoporos i en svensk kommun : En beskrivning av ett tioÄrigt befolkningsinriktat interventionsarbete ?Vadstena en benhÄrd kommun

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos Àr ett stort globalt problem. Syftet med det tioÄriga projektet ?Vadstena en benhÄrd kommun? var att utvÀrdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i Äldern 20-79 Är, 15% av en population pÄ 7800 personer, blev tillfrÄgade om att delta vid fyra undersökningstillfÀllen som innebar att fylla i en enkÀt och att bentÀthetsmÀtas. Vid första tillfÀllet deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats Àr att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrÄn dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nÄdde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade pÄ angivna svar i frÄgeformulÀr och bentÀthetsvÀrden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gÄnger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fÄtt ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).

?GrÀdden pÄ moset?? : Frivilligorganisationernas roller för Àldre och personer med psykiska funktionshinder i VÀxjö kommun

VÀxjö kommun ingick Är 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och grÀnsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmÀktige-beslut om att inrÀtta en frivilligcentral som blev en VolontÀrbyrÄ 2006. Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att analysera olika aktörers syn pÄ roller och grÀnsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhÄllande till kommunen och hur grÀns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrÄn teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och grÀnsdragning. Vi utgÄr frÄn Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersÀttare.

AllmÀnhetens förtroende för revision -En studie av invÄnare i Göteborgs kommun

Bakgrund och problem: AllmÀnhetens förtroende för revision Àr en viktig faktor för sÄvÀlaktiemarknadens effektivitet som samhÀllets fortlevnad. Detta stÀrks bland annat av att en storandel av den svenska allmÀnheten direkt eller indirekt Àr Àgare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer Àr vÀsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om allmÀnheten har förtroende för revision samt hurett antal pÄ förhand utvalda faktorer pÄverkar detta eventuella förtroende.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare Àr ocksÄ offentliga bolag bortvalda i studien, dÄ dessa strukturellt skiljer sig avsevÀrtfrÄn övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgrÀnsats till allmÀnheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkÀtundersökning riktad till invÄnare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar frÄn 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats sÄvÀldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invÄnarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

"Projektstyrning i LuleÄ kommun": en fallstudie av projektstyrningen av Kulturens hus

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare pÄ tekniska förvaltningen i LuleÄ. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste Ären och kom fram till att Kulturens hus inte bara Àr de senaste större byggprojektet utan Àven det största pÄ mÄnga Är. NÀr vi sökte litteratur kring Àmnet projektstyrning fann vi ett fÄtal tidigare skrivna uppsatser dÀr man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var nÄgot vi fann Àven gÀllde LuleÄ kommun efter att vi lÀst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde pÄ projekteringen av Kulturens hus. UtifrÄn detta ville vi titta nÀrmare pÄ och öka förstÄelsen för hur kommuner anvÀnder sig av styrning i projektarbete.

Planering av tÀtortsnÀra rekreationsskogar hos kommuner i VÀsterbottens lÀn

Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd. Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Konsten att göra inkludering möjlig : om kvalitetstÀnkande i undervisning för sÀrskolelever i grundskolan

Syftet med arbetet Àr att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade sÀrskoleelever, gÀllande kvalitetsbegreppet utifrÄn nÄgra aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar pÄ begrepp inom kvalitetsomrÄdet. Vidare tas i litteraturgenomgÄngen upp inkluderingsfrÄgan genom olika forskares infallsvinklar pÄ en skola för alla, sÀrskolan, integreringsproblematiken och nÄgot om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och nÄgra aktörers perspektiv fÄr ocksÄ sin belysning. Med hjÀlp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och tvÄ sÀrskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar pÄ mina problemformu-leringsfrÄgor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun pÄ att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste Ären.


Östra Göinge- Vildmark, nĂ€rhet, stillhet

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka teorier om platsmarknadsföring i en svensk kommun och Ă€ven undersöka vilken roll invĂ„narna hade i utvecklandet av kĂ€rnvĂ€rden, som Ă€r grundlĂ€ggande för platsmarknadsföringen. Vi gjorde en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuade tvĂ„ respondenter och Ă„tta invĂ„nare i den skĂ„nska kommunen Östra Göinge för att lokalisera information kring vilka kĂ€rnvĂ€rden kommunen skulle kunna grunda sin platsmarknadsförnig pĂ„. Intervjuerna jĂ€mfördes sedan med varandra och Ă€ven med tidigare teoretiska studier inom platsmarknadsföring för att lokalisera tre kĂ€rnvĂ€rden som vi kunde anvĂ€nda som bas i en riktig marknadsföringskampanj, nĂ€rmare bestĂ€mt en mĂ€ssmonter. Studiens resultat visade att invĂ„narna och respondenterna hade mycket lika Ă„sikter kring hur Östra Göinge uppfattades och att en platsmarknadsföringskampanj mĂ„ste grundas i invĂ„narnas Ă„sikter för att kunna lyckas optimalt..

Det hÀlsofrÀmjande ledarskapet : balansen mellan arbete och fritid

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?: Analys av en Facebookdebatt

Studiens syfte Àr att utföra en analys pÄ de argument som förs pÄ Facebook angÄende den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv pÄ social förÀndring i ett lokalsamhÀlle. Den valda metoden för studien Àr en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras pÄ debattinlÀgg hÀmtat frÄn olika grupper pÄ Facebook. Jokkmokk Àr till ytan den nÀst största kommunen i Sverige och hÀlften av dess yta utgörs av ett vidstrÀckt fjÀllomrÄde. Kommunen har under de senaste 50 Ären minskat sin befolkning med 50 procent och idag Àr invÄnarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag Àr Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens lÀns landsting.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->