Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poäng vid Luleå Tekniska Universitet där examensarbetet omfattar 15 poäng. Studien är genomförd på ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var också att undersöka ledningens och medarbetarnas syn på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. Analys: Analysen är uppdelad i två delar.

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Malnutrition är ett stort problem hos äldre patienter, och leder till ett antal följdsjukdomar, förlängda vårdtider samt en ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med att förebygga malnutrition hos äldre patienter på sjukhus eller äldreboenden, samt att beskriva de olika tillvägagångssätt som finns för att identifiera riskpatienter. Metoden var litteraturstudier där tio kvantitativa artiklar granskats med avseende på vetenskaplig kvalitet. Resultatet visar att sjuksköterskors arbete med att förebygga malnutrition främst bör inriktas på två områden; omvårdnadsåtgärder och screening. Resultatet presenteras utifrån sex teman.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

Utbrändhet är ett aktuellt och omdebatterat problem och syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring problematiken rörande utbrändhet, med fokus på arbetsuppgiftsutformningens betydelse. Forskning gällande arbetsuppgiftsutformning indikerar att viss typ av arbetsuppgiftsutformning kan öka respektive minska risken för utbrändhet. I vårt uppsatsarbete har vi genomfört en studie som adresserar två primärvårdsenheter och en enhet på ett sjukhus, för att jämföra arbetsuppgiftsutformning och utbrändhetsfrekvens mot varandra. Studien innefattar fyra fall som beskriver de respektive enheterna före och efter ett förändringsarbete. Efter analys av det empiriska materialet är vår slutsats att många samspelande faktorer har betydelse för om en organisation drabbas av utbrändhetsproblematik, men särskilt viktiga förefaller dock, efter denna studie, arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser, samt tydlighet i arbetet.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet.Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke.Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svårigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mål. Då det inte finns ett entydigt mål, finns det inget attmäta prestationer mot, vilket gör det svårt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sägs inte ha samma problem och där är formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning på senare tid som visar på att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel är hur bonussystem börjat utformats inom sjukvården, enbransch som främst skötts i offentlig regi i Sverige. Då offentliga verksamheter anses ha haft svårt attutforma ett belöningssystem, ställde vi oss frågan ifall ägandeform inverkade på de belöningar somges på ett sjukhus.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekräftat betydelsen av den allmänna omvårdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvård, där ett ökat fokus finns på familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förändrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvården upplever det fokusskifte som ägt rum ? från barnet till familjen.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.