Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Ubikvitär datorisering - Sida 2 av 3

FrÄn reklamjippo till pedagogiskt verktyg : ett lÀrarperspektiv pÄ datoriseringen av skolan

Today it is more and more common for schools to provide teachers as well as students with laptops. Projects like this are worldwide called "One-to-one", one laptop per child. This paper conveys thoughts and ideas from a number of teachers in a medium-sized Swedish municipality in which all high school students and teachers, since a couple of years, have their own laptops. The aim of this paper is to clarify how the teachers? situation has been affected by the implementations of the laptops.

Lokaliseringsbaserade tjÀnster : En anvÀndar- och kontextcentrerad kartlÀggning av LBS

Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping.The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed.

Ett kvalitetsverktyg för mÀtning och uppföljning av kundtillfredsstÀllelse Ät Bluegarden PA-konsult

Efter andra vÀrldskriget rÄdde det en produktionsinriktad syn i samhÀllet. I slutet av 1960-talet började Sverige fÄ vÀlutbildade och unga mÀnniskor som förstod sig pÄ produktion, datorisering och konkurrensfaktorer. Detta gjorde att mÄnga företag började tÀnka pÄ annat Àn att bara producera. I dagslÀget behöver företag skapa kundvÀrde och integrera kunden i sin process för att bli framgÄngsrikt. LÄngsiktiga relationer Àr vÀrdefulla tillgÄngar, dÀrför bör företag inse betydelsen av att behÄlla sina existerande kunder.

Framtidens boende ur ett IT-perspektiv

I föreliggande rapport studeras de förÀndringar som vÄrt framtida boende i kunskapssamhÀllet kan komma att genomgÄ. Studien Àr inriktad pÄ vilka förÀndringar som följer i spÄren av utvecklingen inom omrÄdet informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har betrÀffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jÀmförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker Àven om det finns en beredskap avseende de krav pÄ bostaden som förvÀrvsarbetare i kunskapssamhÀllet lÀr stÀlla pÄ bostaden i framtiden.Resultatet visar att vÄra bostÀder kan komma att vara föremÄl för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar Àven att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstÀmmelse med bostadsbolagens planer.

BorrIT: visualisering av borrhÄl med OpenGL

Detta projekt Äterspeglar Äsikten att det finns stora vinster att göra nÀr redan nu vÀl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjÀlp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt dÀr denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan vÀl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hÄl i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjÀlp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Den frÀmsta förÀndringen i vardagsarbetet: en studie av bibliotekariers syn pÄ förÀndring och stabilitet i arbetet

The main purpose of this Master?s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians? ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user?s expectations and demands and if so, how they are met.

Elektronisk omvÄrdnadsdokumentation : InnehÄll, upplevelse, samverkan och kvalitetsförbÀttring av omvÄrdnadsdokumentation

Idag satsas det mycket resurser pÄ datorisering i samhÀllet och elektroniska patientjournaler har fÄtt mÄnga funktioner i hÀlso- och sjukvÄrden. Journalen anvÀnds för att pÄvisa vilka ÄtgÀrder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvÀrdering av patientvÄrden. OmvÄrdnadsdokumentation Àr en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i mÄnga fall Àr dokumentationen bristande och ofullstÀndig och kan dÀrmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvÄrdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Debatten om Biblioteksdatoriseringen : tendenser i Biblioteksbladet, Bis och DIK-forum 1970-1999

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

Informationshantering i en automatiserad och datoriserad arbetsmiljö.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning pÄ en arbetsplats som utmÀrks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebÀr att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. GrÀnssnittet Àr den yta som finns mellan operatören och systemet, och det Àr grÀnssnittet som avgör vilka systemtjÀnster som operatörerna kan anvÀnda. Utformningen av grÀnssnittet Àr sÄledes betydelsefullt för hur vÀl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och grÀnssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger pÄ en fallstudie av ett arbetsomrÄde pÄ vevstakslinjen pÄ Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

Ledarskap ? IT-utvecklingens pÄverkan pÄ ledarrollen

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.

FjÀrrkyla i Sundsvall baserad pÄ sjövatten och lagrad snö

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. PÄ grund av ökad datorisering, ökad personaltÀthet i kontorsfastigheter och förbÀttrad vÀrmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framstÀllas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjÀrrkyla Àr pÄ stark frammarsch. FjÀrrkyla fungerar ungefÀr som fjÀrrvÀrme, men med den stora skillnaden att det Àr kyla som distribueras i stÀllet för vÀrme. FjÀrrkylan produceras ofta med vÀrmepumpar i kombination med vÀrmeproduktion, absorptionsvÀrmepumpar eller ur kallt bottenvatten frÄn hav eller sjö.

Effektivisering av verksamheter ? en studie av fenomenet Lean IT

En omfattande datorisering inom företagsvÀrlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg dÀr de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgÀngliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsÀttningsrutiner och dÀrmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som pÄverkar implementeringen av IS, exempelvis brist pÄ resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det mÄnga gÄnger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingslÀnder.Syftet med studien Àr att undersöka hur en organisation med begrÀnsade resurser, kan effektiviseras genom att anvÀnda sig utav Lean IT.

EDI reducerar transaktionskostnader : En studie över faktorer som ökar andelen EDI-projekt i stora och smÄ organisationer

Trots lÄngt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjÀlp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men nÀr det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut pÄ papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen Àr att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan smÄföretagets instÀllning till EDI och stora organisationers instÀllning till införandet och dÀr finna framgÄngsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin pÄvisar att smÄföretag fÄr mindre fördelar av EDI Àn de större företag som det har EDI koppling emot.

Datorisering ur mÀnniskans perspektiv

Denna studie Àr en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid VÀxjö Universitet. Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringsprocessen frÄn manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett pÄ tvÄ arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen pÄverkas av faktorer sÄsom Älder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förÀndringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien Àr FörsÀkringskassan i tvÄ lÀn, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem Àr att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergÄng frÄn manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de bÄda lÀnen, skiljer sig dock Ät mycket enligt den mÀtning som genomförs tvÄ gÄnger varje Är.

UtvÀrdering av LKAB:s sÀkerhetsarbete

Gruvarbete Àr förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord pÄ ett effektivt sÀtt Àr det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbÀttringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete Àr idag inte mer riskfyllt Àn andra tunga industrier. LKAB Àr en högteknologisk mineralkoncern och vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄlindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->