Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige Àr lÀgre Àn vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhÀlsoperspektiv skulle mödrars och barns hÀlsa kunna förbÀttras om fler kvinnor ammade sina spÀdbarn mer exklusivt och under lÀngre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spÀdbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravÄrdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn identifierade faktorer med visad positiv pÄverkan pÄ amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehÄller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förvÀntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

Begreppet ortorexia nervosa har uppmÀrksammats inom bÄde forskning och mediaoch framstÄr vara ett svÄrdefinierat begrepp under utveckling. Den kunskap ochinformation som förmedlas gÀllande fenomenet kan komma ha stor betydelse förmÄnga inom framförallt hÀlso- och trÀningsbranschen och idrottsrörelsen. Syftet medstudien Àr dÀrför att beskriva och belysa hur ortorexia nervosa framstÀlls i de tvÄbefintliga böckerna utgivna av Broadway Books och SISU idrottsutbildarna. Analysav materialet utfördes med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys och för att avgrÀnsaböckernas omfattande innehÄll gjordes ett aktivt val att fokusera pÄ symtom,orsak/pÄverkan samt beteenden och tankar. UtifrÄn analysen skapades sex kategoriersom visar pÄ hur böckerna beskriver ortorexia nervosa.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

VÄr avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter, om utbildade lÀrare Àven har kunskaper i neurovetenskap utifrÄn vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett frÄgeformulÀr bestÄende av kvalitativa intervjufrÄgor som metod för insamlig av data. Sex lÀrare deltar i undersökningen varav hÀlften av dessa Àven har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar pÄ vad forskare anser inom omrÄdet neurovetenskap kopplat till pedagogik och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har Àven redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Jag har valt att genom min studie synliggöra nÄgra pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad stÄr egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lÀrarna som jobbar med naturförskola pÄ begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se nÄgra skillnader jÀmfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll som ledare nÀr verksamheten Àr placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökning med hjÀlp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frÄgor och en öppen intervju. I datarbearbetningen anvÀnder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger pÄ den kvalitativa analysen.