Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Den hÀr uppsatsen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning samt intervjuer med gymnasielever angÄende deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter frÄn tvÄ olika naturbruksgymnasier. BÄda har inriktningen djurvÄrd men det Àr endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur.Min frÄgestÀllning Àr att undersöka om elever som lÀser kursen i försöksdjurskunskap har en annan instÀllning Àn de elever som endast lÀser djursjukvÄrd. Som resultaten visar sÄ Àr de eleverna som lÀser specialiseringskursen mer positiva till bÄde djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har ocksÄ en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad ungdomar har för tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse om ungdomar som inte Àr med och deltar av olika anledningar i Àmnet. TvÄ av mina frÄgestÀllningar löd: Vilka Àr anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i Ärskurs Ätta pÄ en grundskola i södra Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Alejandro Leiva Wenger utkom Är 2001 med sin kritikerrosade novellsamling Till vÄr Àra. Min analys bygger pÄ en av novellerna, Borta i tankar. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur vÀl sprÄket i novellen överensstÀmmer med autentiskt multietniskt ungdomssprÄk sÄsom det Àr beskrivet i forskningslitteraturen. Vid textanalysen har jag sökt efter lexikala och grammatiska avvikelser frÄn standardsvenskan. I ett kapitel beskriver jag det multietniska ungdomssprÄket i litteraturen.Som bakgrund till analysen redogörs för det multietniska ungdomssprÄkets specifika kÀnnetecken.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt hur sjÀlva klassrummet som bÄde materiellt och diskursivt rum Àr delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag anvÀnt mig av olika inspirationskÀllor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en pÄverkansmöjlighet i hur vi förstÄr oss sjÀlva och vad som hÀnder med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstÄ hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begrÀnsningar. Dessutom har jag anvÀnt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstÄs som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

I denna rapport beskrivs det hur man har valt att lösa en dot1x-implementation pÄ en Cisco 3000 switch. I rapporten Äterfinns konfiguration och egna tankar om dot1x. Rapporten innehÄller Àven en guide om vilka kommandon som kan vara bra att anvÀnda sig av vid en dot1x-konfiguration. Funktioner och annan anvÀndbar information som rapporten handlar om Àr Dot1x, EAP, Autentiserings Server, Authenticator, Supplikant, MAB, RADIUS, Mac-Format, Host-mode och Vlan..

Jag har som examensarbete valt att inrikta mig pÄ tvÄ olika saker. Dels har jag lÀrt mig att formge mönster, och gjort en kollektion med fem olika mönster. Jag valde att kalla kollektionen för Dreamhouse, dÄ den visar olika delar av mitt drömhus jag bÀr med mig i mina tankar. Jag har Àven valt att visa upp min bredd som designer och illustratör med en utstÀllning, dÀr jag visar upp verk som jag gjort under min utbildning i mediedesign..

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Studiens syfte Àr att studera hur ungdomar som genomgÄtt Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser sÄledes ge en bild av och fÄ en djupare förstÄelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST Àr en öppenvÄrdsbehandling som vÀnder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar mÄnga gÄnger inte leder till önskvÀrda resultat. Metoden, som grundar sig pÄ systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet Àr en viktig del i arbetet mot att nÄ en hÄllbar utveckling. UtslÀpp av vÀxthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan frÄn producent till konsument och utgör en negativ klimatpÄverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mÀngder varor och tillhandahÄller mat till mÄnga hushÄll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slÀnger men fÄ studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tÀnker kring Àmnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anstÀllda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie dÀr butikschefer och anstÀllda vid Ätta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sÄgs som ett problemomrÄde som deltagarna upplevde svÄrt att motverka.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.