Jag har undersökt om och hur hĂ„llbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val pĂ„ förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök pĂ„ 10 olika förskolor och dĂ€r intervjuat en pedagog pĂ„ varje stĂ€lle. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nĂ„ djupare svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor. Även om hĂ„llbar utveckling inte finns med som begrepp i lĂ€roplanen anser Ă€ndĂ„ mĂ„nga pedagoger att det Ă€ndĂ„ Ă€r ett mĂ„l de arbetar mot.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Genom denna studie ville vi fÄ inblick i och öka förstÄelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lÀrare som ska stimulera elever till kunskapsinhÀmtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jÀmförde elever i Ärskurs fem och Ärskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

VÄrt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ barns förestÀllningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fÄnga elevernas tankar pÄ ett naturligt sÀtt skapade vi en pjÀs om genus dÀr vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjÀs framförde vi sedan för skolÄr 3 och skolÄr 6. VÄr avsikt med pjÀsen var att den skulle fungera som en utgÄngspunkt och igÄngsÀttare för elevernas tankar om Àmnet och dÀrför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjÀsen för att fÄnga upp deras reaktioner. VÄra frÄgestÀllningar var följande: Vilka reaktioner vÀcktes hos eleverna nÀr de genom pjÀsen fick se den traditionella genusordningen omvÀnd? Kan man se nÄgon skillnad i reaktionerna beroende pÄ Älder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktÀrerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av vÄra intervjuer Àr att de flesta av vÄra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvÀnd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna Àn hos pojkarna.

För en djupare förstÄelse av bestÀmningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vÄrduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" frÄn 1972. BenÀgenheten att söka vÄrd anses vara hÀrledd frÄn efterfrÄgad nivÄ av hÀlsokapital, vilket bestÀms av produktivitet i hÀlsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?Älder, utbildning och inkomst? innefattar modellen ocksÄ bÄde alternativa investeringar och humankapital samthÀlsonedsÀttande konsumtion och demografiska variabler. Med data frÄn Region SkÄne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem Ärs Älder möter i barnlitteraturen pÄ förskolan och hur dessa konstellationer framstÀlls. Urvalet av litteraturen pÄ förskolorna Àr nÄgon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som anvÀnds Àr dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts pÄ fem olika förskolor dÀr fem förskollÀrare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar gÄr till biblioteket för att vÀlja litteratur.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

Bakgrund: Vi har undersökt tvÄ pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? anvÀnds bl.a. för att förbÀttra klassrumssituationen och trÀna barnen i ?fördröjd uppmÀrksamhet?, d.v.s.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Det hÀlsofrÀmjande projektet HÀlsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under Ären 2006-2008 med temaomrÄdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i HÀlsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper anvÀndes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lÀrare frÄn projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som pÄverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och pÄ senare Är har Àven guidad sjÀlvhjÀlp baserad pÄ KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) Àr en del av den tredje vÄgens KBT och har visat lovande resultat vid Ängestsyndrom. FöretrÀdare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad sjÀlvhjÀlp pÄ social Ängest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovÀrdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart pÄverkade de processer som teorierna predicerar utan Àven den andra behandlingens processer..