En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Musik har i Ärhundraden varit ett uttryck för mÀnskliga förhÄllanden och relationer i samhÀllet. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder pÄ att 1970-talets punkvÄg var en svÄrtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter Àn idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i vÀrlden. Huruvida punkkulturen var vÀnster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, Àr en komplex frÄga. Genom att granska de bÄda lÀndernas tvÄ frÀmsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus pÄ politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förstÄelse för budskapen som formade punkidentiteten.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa.  De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen.  LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhÄller sig, Àr att svÀva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. SÄdana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berÀttelser om det intrÀffade. En berÀttelse Àr en skildring av ett hÀndelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller pÄhittade hÀndelser. Genom berÀttandet fÄngas helheten upp och Äterskapar upplevelser och kÀnslor.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, dÀr jag lyssnade pÄ barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat sprÄk. DÀr vÀcktes frÄgan om man med hjÀlp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns sprÄk. Tidigare forskning pÄvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns sprÄkutveckling ska kunna ske. Det visar Àven att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt sprÄk genom att samtala om bilder.

Ett öppnande Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av kamratlig omtanke.

NÀr hjÀrttransplantation blir aktuell föreligger svÄr hjÀrtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjÀrtdonation tas frÄn en avliden donator. MÄnga patienter frÄgar sig innan transplantationen hur de kommer att pÄverkas dÄ de tagit emot ett hjÀrta. RÀdslan för detta vÀger dock inte upp kÀnslan av att de vill överleva. Patienterna vÀljer sÄledes livet.

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Fenomenet matsvinn Àr ett Àmne som alltmer har uppmÀrksammats de senaste Ären.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en strukturerad enkÀt med bÄde öppna och slutna frÄgor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slÀnga mat? Ett annat syfte med studien Àr att belysa Àmnet matsvinn ur ett ekologiskt hÄllbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slÀnger livsmedel i varierande mÀngd. Anledningar de anger till att de gör det Àr problem med att portionera till sig sjÀlv eller att maten inte Àr god. Eleverna har tankar om att det pÄverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hÄllbar utveckling. Skolan och samhÀllet i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmÀrksamma eleverna pÄ den hÄllbara utvecklingen ur alla vinklar.NÀr det gÀller att definiera matsvinn sÄ visar uppsatsens belysning av Àmnet att det inte finns nÄgon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hÄllbar utveckling.

I det hÀr examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framstÀlls i fem svenska lÀroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts Àr alla skrivna för Religionskunskap A vilket Àr ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet Àr att undersöka om postkoloniala tankar och vÀrderingar Äterfinns i framstÀllningen av en frÀmmande religion, hinduismen i det hÀr fallet. Vilka vÀrderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrÄn texterna. Undersökningen Àr hermeneutiskt prÀglad dÄ min förförstÄelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande mÀnniskors vardag. Studien har utgÄngspunkt i socialpsykologin och studien Àr genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har anvÀnt oss av ett mÄlinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. VÄr empiri utgörs av Ätta mödrars sjÀlvbiografiska bloggar, dÀr de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stÀrka vÄr studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.