Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva nÄgra gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolÀmnet matematik. Vad Àr det som vÀcker deras intresse för matematik? Vad Àr det som motiverar dem? Vilka krafter och omstÀndigheter Àr betydelsefulla för elevernas instÀllning till matematik? Jag erkÀnner att jag hade lÄga förvÀntningar grundade pÄ egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att trÀffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lÀra kÀnna varenda mÀnniska fyllde mig med glÀdje.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur en arbetsplats som Àr inriktad pÄ individer med psykiska funktionsnedsÀttningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har genomfört Ätta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat pÄ följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. UtifrÄn vÄrt syfte formade vi med hjÀlp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frÄgor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvÄrdnadsarbete och motiveringsarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tÀnkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och anvÀnde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att fÄ djupare förstÄelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi sÄg en viss skillnad i killarna och tjejernas sÀtt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi mÀrkte Àven att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. VÄr slutsats blev att killarna och tjejerna ansÄg att vissa mÀnniskor inte var vÀrda att rÀddas, trots detta var de ÀndÄ noga med att pÄpeka alla mÀnniskors lika vÀrde..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjÀrtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var mÀn och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var frÄn nio mÄnader till 20 Är. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

SammanfattningDenna uppsats bygger pÄ en tidigare kartlÀggning av en skolenhets historiska utvecklingunder tio Är. Undersökningen bygger pÄ fritt skrivna brev och utifrÄn de breven har jag tolkatrespondenternas Äsikter och tankar.I resultatdelen presenteras nÄgra framgÄngsfaktorer som hÀr tolkas att ge en lust till attutveckla vardagsarbetet. De finns Àven en del svagheter i organisationen som beskrivs ibreven, de uppmÀrksammas dÄ de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De omrÄdensom det skrivs mest om i breven Àr samlade under de följande rubrikerna:1. Interaktionen2.

Arbetet presenterar och jÀmför synen pÄ församling, gudstjÀnst och pastoralt ansvar i tvÄ olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nÄdemedelsinstitution samt dagens tjÀnsteinriktade folkyrkosyn.Genom att jÀmföra de tvÄ, ovan nÀmnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara pÄ frÄgan om delar av, och i sÄfallpÄ vilket sÀtt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan Àr aktuella Àven idag.Slutsatsen av arbetet Àr att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gÀllande församling, gudstjÀnst och pastoraltansvar, inte Àr speciellt aktuella idag..

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio Ären, vilket leder till att allt fler mÀnniskor riskerar att fÄ sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten pÄ ett gott sÀtt mÄste sjuksköterskan vÀrna om vÀrdighet, samt visa förstÄelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Statistik visar att antalet sökande till OmvĂ„rdnadsprogrammet (OP) blir allt fĂ€rre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie Ă€r att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? OmvĂ„rdnadsprogrammet med samhĂ€llsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vĂ„rdyrken. Genom en enkĂ€t till elever pĂ„ OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt fĂ„ fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frĂ„gor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn pĂ„ OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar OP-s elevurval och nivĂ„grupperingar? Varför Ă€r OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, dĂ„ den gav en gedigen yrkesutbildning och sĂ€rskild behörighet till mĂ„nga utbildningar pĂ„ universitet och högskola.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

VÄrt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestÀmmande och demokrati i skolan. Vi har lÀmnat ut enkÀter och intervjuat i tvÄ klasser frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet av enkÀterna och intervjuerna visar att nÀr eleverna fÄr frÄgan om vad de skulle vilja göra pÄ lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade Àven att eleverna skulle vilja bestÀmma mer angÄende innehÄllet i lektionerna. De ville dock inte i sÄ stor utstrÀckning planera tillsammans med lÀraren, hellre ge förslag som lÀraren kunde planera utifrÄn.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör trÀna, Àta och leva för att mÄ bra. RÄdgivning stÄr att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar dÀr olika hÀlso- och skönhetsexperter ger tips och rÄd om hur vi bÀst kan hÄlla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar Àmnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrÄn tankar om hÀlso-, utseende- och kroppsideal samt vilken pÄverkan massmedia har pÄ individen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger anvÀnder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser pÄ utevistelse i relation till barns vÀlbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie dÀr forskarna beskriver naturens inverkan pÄ vÄr hÀlsa samt nÄgra argument för utomhuspedagogik frÄn lÀroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som Àr aktiva bÄde i skolan och pÄ fritidsgÄrdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna kÀnner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gÀller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte Àr att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befÀsta kunskaper.

Syfte:Vi ville ta reda pÄ det första intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjÀnstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första intryck och dÀrmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns pÄ omrÄdet blev syftet med vÄr uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första intrycket?. Metod:MetodmÀssigt bygger vÄr uppsats frÀmst pÄ litterÀra verk, artiklar och uppsatser inom omrÄdet service management. Vi har i hela vÄrt arbete begrÀnsat oss till att bara undersöka det första intrycket av gÀstens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.