Bakgrund: Som förÀldrar och blivande lÀrare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, nÀr det sker en förÀndring i deras liv. En av förÀndringarna Àr att börja i förskoleklass och komma till skolans vÀrld. DÀr har sexÄringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuÄringar Äterfinns nu mellan fem och sexÄringar istÀllet, men Àr det ett sÄ stort steg för barnen att ta som vi tror det Àr? Vi ville se vÄr studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur vÄrdpersonalen inom sÀrskilt boende resonerar kring Àldres aktiviteter utifrÄn ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, dÀr totalt trettioÄtta personer deltog, fördelade pÄ fem olika geografiska omrÄden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade pÄ komplexiteten betrÀffande vad som hindrar eller frÀmjar Àldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?Àldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

VÄrt syfte med denna uppsats var att ta reda pÄ barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda pÄ detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuÄringar och 10 tioÄringar. Vi intervjuade Àven 2 rektorer pÄ olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar pÄ sorg och hur de bearbetar den. I vÄr diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda Àmne i skolan.

Syftet med studien var att beskriva och öka förstÄelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvÀrvad hjÀrnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ en komplexitet nÀr det gÀller vad som kÀnnetecknar delaktighet och vad som inverkar pÄ delaktigheten i olika situationer. Detta formade tvÄ kategorier.

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesÀrskolan har vad det gÀller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgÄngspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har anvÀnts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/mÄttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utstrÀckning har likartade tankar som ungdomar i allmÀnhet. Resultatet delades i fyra omrÄden: Fritid, boende, arbete och sjÀlvbestÀmmande.

Alkoholkonsumtionen i Sverige Àr idag högre Àn för 100 Är sedan. MÄnga barn vÀxer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos förÀldrarna kan pÄverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hÀlso- och sjukvÄrd skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Mobbning Àr ett problem som rör sÄvÀl vuxna som barn. Skolan Àr en plats dÀr alla ska kÀnna sig trygga ÀndÄ gÄr mÄnga barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning stÀller stora krav pÄ skolorna och det krÀvs kunniga och engagerade lÀrare. Genom att lyssna pÄ vad elever har för tankar kring Àmnet kan pedagoger dra stor lÀrdom. Syftet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrÀmmande och inte lÀmpliga för barn enligt den vuxne höglÀsaren. Med kunskap hos pedagoger om berÀttelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivÄer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrÀmmande och i stÀllet stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen Àr en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien Àr att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp anvÀnder Lindenbaum för att beskriva barns inre vÀrld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? PÄ vilket sÀtt fÄr böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre vÀrld genom att huvudpersonen i berÀttelsen bearbetar kÀnslor och tankar i en fantasivÀrld, lekvÀrld, och i en realistisk vÀrld.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra barns syn pÄ pedagogens deltagande i leken pÄ förskolan. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jÀmföra de olika perspektiven. Dessa tvÄ perspektiv jÀmförs slutligen i en analys. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn dÄ pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger dÄ de deltar i leken? Studien bygger pÄ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvÄrd samt hur sjuksköterskor kan frÀmja god munvÄrd hos patienter i palliativ vÄrd. En beskrivande litteraturstudie anvÀndes som metod dÀr artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). DÀr hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att mÄnga sjuksköterskor ansÄg att de hade fÄtt bristfÀllig utbildning i munvÄrd under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivÄn hos mÄnga sjuksköteskor var otillfredsstÀllande har det framkommit att bÄde personal och patienter inom den palliativa vÄrden gynnas genom utbildning.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.

Motivation Àr en viktig faktor till att vara framgÄngsrik inom akademiska studier. Samtidigt Àrdet inte alltid lÀtt att hÄlla studiemotivationen uppe dÄ det vid sidan av skolan stÀndigt finnsannat att göra som enkelt fÄngar studenters intresse. En av dessa aktiviteter Àr spelande pÄdiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka Àr faktorerna som göratt spelandet lockar, och gÄr det att anvÀnda dessa för att pÄverka studiemotivationen hos studenter?Efter genomförda litteraturstudier valdes nÄgra av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestÄende av fem funktioner.