I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-åringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förändrats mellan åren 2001 och 2007 med utgångspunkt från bostadsortens geografiska läge.Hur såg 15-åringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur såg 15-åringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut på fritiden?Hur ansåg 15-åringars att de behärskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med någon ur sin familj för elevernas skattning på hur de behärskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har använt oss av insamlat material från Skola-idrott-hälsa projektet. Material har valts ut från åren 2001 och 2007 på 15-åriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrån deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jämförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftetmed denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsväxling.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Både internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik.

Fetma är ett ökande problem hos dagens hästpopulation. Allt fler hästar diagnosticeras också med insulinresistens (IR) och ekvint metabolt syndrom (EMS). Dessa sjukdomar har ofta kopplats samman med intag av lättlösliga kolhydrater och fetma. Behandlingsregimen för de drabbade hästarna utgörs till stor del av dietprogram där mängden lättlösliga kolhydrater är kraftigt reducerad. Dock vet man inte om både utfodring med lättlösliga kolhydrater och fetma utgör riskfaktorer.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser.Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken.