Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nå kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.Frågeställningar: Vilka verktyg använder TC sig av för att nå och klargöra sina verksamhetsmål föruppdragstagare? Vilka är TC:s förväntningar på tolkarnas engagemang i måluppfyllelsen? På vilket sätt ärtolkarna engagerade i TC:s måluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstämmighet råder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utåt?Metod och material: Uppsatsen bygger på materialläsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre är från organisationen och åtta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssätt med strävan att uppnå en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet påvisar att uppdragstagarna i första hand är engagerade i sitt yrke. Därmed ären av viktiga förutsättningar för organisationens måluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvärderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och värdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen då de erfar att uppdragsgivaren inte håller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att påverka.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt..

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

 Titel:Hur kan CSR användas för att kommunicera ansvar mot kunderna?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Mia Grehn och Linn HynningHandledare:Agneta SundströmDate:2013 januariSyfte:Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för hur två företag kommunicerararbetet med CSR och analysera hur konsumenter uppfattar deras CSR strategier och budskap.I studien fäster vi speciell uppmärksamhet på hur kommunikationen av företagens CSR arbeteuppfattas av konsumenter samt om företagen lyckats skapa trovärdighet hos dem.Metod:Studien är baserad på företagens insamlade sekundärdata. Denna information harsammanfattats och legat till grund för en enkätstudie. Enkäten har distribuerats via socialamedien Facebook.Resultat & slutsats:Studiens resultat tyder på att CSR-kommunikationen skiljer företagen åt.Detta var inget oväntat resultat då sekundärdata var tunn hos det ena företaget samt attkunskaperna hos konsumenterna var små. Som författare tror vi att det ena företagets arbete äri ett tidigt skede och det kan även bero på att företaget är rädda att kommunikationen skastjälpa mer än hjälpa.Förslag till fortsatt forskning:Vi tror att det skulle vara intressant att studera djupare i hurkonsumenter påverkas av de olika kommunikationskanaler som används av företag för attkommunicera arbete CSR företaget på en undermedveten nivå.

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi..

Syftet med denna studie var att se vilka budskap angående hälsa och träning som de tryckta medierna, i detta fall SOLO Magazine och Women?s Health, sänder ut. Dessutom undersöktes hur dessa budskap tolkades av läsarna, hur dessa förhåller sig till tryckta respektive sociala medier samt hur de uppfattar att kvinnor porträtteras i media. Studien grundar sig i Stuart Halls kommunikationsmodell encoding/decoding och omfattar en receptionsstudie som är baserad på en retorisk textanalys och därefter en analys av deltagarnas avkodning. Läsarna representerades i denna studie av två fokusgrupper där samtliga deltagare föll inom de valda mediernas målgrupp; kvinnor i åldrarna 18-35.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 ? 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

Uppsatsen är ett uppdrag av en enhetschef inom kvinnosjukvården. Syftet är att beskriva hur kuratorerna arbetar med patienter som fått tidiga missfall. Vi har utgått från följande frågeställningar för att uppnå vårt syfte:? Hur ser kuratorskontakten ut med avseende på innehåll och struktur?? Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem kuratorer som är verksamma inom kvinnosjukvården. De har alla erfarenhet av att arbeta med patienter som fått tidiga missfall.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.