Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hur teaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer och betygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygens utveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

The main purpose of this work was to examine the information behavior of nonfiction publishing Company editors. Three problem areas were presented and expressed in the following questions:- What is the information need of the editor in every day work?- Which sources of information do the editors use when they are looking for information and how do they make use of them?- Are there any factors that have an influence on the information behavior of the editors and in what way do the factors effect the information behavior of the editors in their everyday work? And finally, do the editors experience any factors as barriers to information behavior?Six editors, all with academical background, all employed in different publishing companies were interviewed. The result of this study have been analysed within a theoretical framework influenced by the work of Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Persson and Block and Lagberg. The result shows that the editors had various regular needs of information in their every day work.

 Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap. Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod. Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva högläsning i helklass med individuell, tyst läsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att känna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i Luleå kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mätmetoder som användes var enkäter, boksamtal, observationer samt utvärdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att högläsning som metod bör vara ett stående inslag i undervisningen.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund ? LTG ? och Wittingmetoden.

A dilemma often met by entrepreneurs is whether or not to share information about their business ideas in order to increase the probability for success. The reason for sharing information is presumed to be an increased ability to develop the business idea, whereas the reason for maintaining secrecy would be to protect the idea from being stolen. Common as this dilemma is in practice, it is not very well covered in the entrepreneurial theories. The purpose of this thesis is to elaborate the theories in this subject by investigating an entrepreneurial case. The case shows that one possible solution to the dilemma is a situation-based information sharing.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?Ett experiment utfördes med två oberoende grupper.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever.