Sökresultat:
480 Uppsatser om Tyst läsning - Sida 3 av 32
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Erfarna lÀrares möjlighet till utveckling genom reflektion
LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.
Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Tradition och tyst kunskap
Kunskap överförs stÀndigt mellan mÀnniskor. Inom en organisation Àr kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta sÀrskilt strukturerad och i synnerhet om det Àr inom samma profession. Tyst kunskap Àr förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gÄ till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jÀmförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda stÄndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen Àr för dem bÄda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.
Historiebruk i demokratins tjÀnst : En studie av undervisande gymnasielÀrares syn pÄ historiebruk i kursen historia 1a1
Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.
?Vi vet mer Àn vi kan tala om? : En studie om tyst kunskap i yrkesutbildning till mÄlare
IngÄngen till Àmnesvalet Àr att jag varit yrkesverksam som mÄlare. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ gymnasieskolans mÄlarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte Àr att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbÀttras samt att försöka ta reda pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera pÄ spackelkvallitet beroende pÄ att det dels Àr en central brytpunkt men Àven att det Àr relevant för mitt kommande roll som yrkeslÀrare.Ett centralt begrep i studien Àr tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översÀttas till tyst kunskap liksom Polanyi.
Att kunna berÀtta tyst kunskap : en studie kring vad tyst kunskap Àr inom de fyra största revisionsföretagen i vÀrlden och hur den tillvaratas
Kunskap Àr en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher sÄ som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en mÀnniska utgörs av den tysta kunskapen, som Àr den kunskapen som Àr personlig och svÄr att uttrycka. Genom att skapa en bÀttre förstÄelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser pÄ ett bÀttre sÀtt. DÀrför krÀvs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad den tysta kunskapen Àr och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.
Kunskap om konflikthantering - Tyst kunskap? : Fem lÀrares kunskap om konflikthantering i skolan
Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.
Erfarna lÀrares möjlighet till utveckling genom reflektion
LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ
flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var
att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet
kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll.
De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga,
praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en
enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att
kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.
Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Ho?gla?sning i skolan : En studie om hur tre la?gstadiela?rare arbetar med ho?gla?sning ? fo?resta?llningar och motiv
The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.
Hur sprids tyst kunskap inom ett tekniskt konsultföretag?
Kunskap Àr fakta och information som en individ erhÄllit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som Àr högst personlig, svÄr att formulera och finns vanligtvis i de fÀrdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste Ären har betydelsen av kunskap i nÀringslivet stigit dramatiskt och skiftat frÄn att vara en resurs bland mÄnga till att bli den frÀmsta resursen. Det Àr viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta Àr grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda pÄ hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning pÄ det tekniska konsultföretaget WSP.
Sambandet mellan motivation och lÀsförstÄelse hos andrasprÄksinlÀrare : En studie av vuxnas inlÀrande av svenska som andrasprÄk
Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.
Kan samma expansionsstrategi fungera pÄ olika marknader? En studie av H&Ms etablering pÄ den amerikanska marknaden
Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika lÀnder och hur detta pÄverkar hur ett företag vÀljer att expandera in pÄ nya marknader. Dock mÄste ett företag inte ha en vÀl genomtÀnkt strategi för att etablera sig i USA sÄ lÀnge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen Àr flexibel och det som bÀst förhÄller sig till en omvÀrld i stÀndig förÀndring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta Àr viktigare Àn en faststÀlld expansionsstrategi..
En essÀ om hur ett sprÄk kan stötta ett tyst kunnande. : Och hur man kan uttala ett tyst kunnande
Stefan Holm har en unik förmÄga att hoppa högt. Den förmÄgan bygger pÄ fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lÀr mig tekniken för höjdhopp kommer jag ocksÄ att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, dÄ jag kanske saknar vissa fysiska förmÄgor. Förutom fysiska förmÄgor behöver en höjdhoppare Àven kunskaper som han förvÀrvar under sin trÀning tillsammans med sin trÀnare. De behöver tillsammans ett sprÄk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande Àr kommunikationen och med den, sprÄket.