Sökresultat:
480 Uppsatser om Tyst läsning - Sida 26 av 32
Slöjdprocessen : processbedömning i trÀ/metallslöjd
The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.
Ny i klassen : en studie av hur elever med annat modersmÄl Àn svenska samspelar med lÀrare och andra elever
Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Nyheter eller terapi? En komparativ diskursanalys av texter om Asienkatastrofen och Darfurkonflikten
Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat tvÄ olika humanitÀra katastrofer. Analysen baseras pÄ ett urval av ledarartiklar som skildrat de bÄda hÀndelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssÀttet förs mycket textnÀra resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger pÄ hur de olika hÀndelserna omtalas, pÄ vilket sÀtt hÀndelserna byggs upp och vad de gestaltar. JÀmförelsen av tvÄ olika hÀndelser Àr till för att tydligare kunna visa pÄ olika sÀtt att gestalta hÀndelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan fÄ.
Konkretisering och individualisering i matematikundervisningen : En fallstudie i en Ärskurs 4
Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.
PÄ spaning efter delaktighet. Hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever möjlighet till delaktighet
Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter erfar och upplever sin egen delaktighet nÀr det gÀller den egna lÀs- och skrivutvecklingen. Till vÄr hjÀlp har vi följande frÄgestÀllningar:? I vilken mÄn har eleverna kÀnt sig delaktiga i beslut som rör sin lÀs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjÀlp de har fÄtt inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gÀllande sin lÀs- och skrivundervisning? UtifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats har vi försökt fÄ en förstÄelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebÀr att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvÀrld och lyssna till deras unika berÀttelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.
Hur hotellgÀster vÀljer att ta ton & vad vill de egentligen ha? : En kvantitativ studie om gÀsters uppfattning av service recovery inom hotellbranschen.
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
?Nu kör vi!? :  En kvalitativ studie kring fördelar och nackdelar med en traditionell dansundervisning
There is respect for the history of dance and my aim is to find out how the history affects the dancing youth today. The design of the dance lesson is often of a traditional stereotypical manner, both didactic and methodic, and it rarely appears to be questioned. I have danced for almost 20 years and I am a part of this tradition of movements, music, language and way of ?being?. My ambition with this study is to go outside my own experience and offer insight and an overall picture of a, for the outsider, closed world.
Som man frÄgar fÄr man svar : En jÀmförande studie av svenska lÀromedel och TIMSS
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
Sju sorters ensamhet
Jag vill berĂ€tta och jag vĂ€ljer att göra det med stygn, tygoch fĂ€rg. I sviten Sju sorters ensamhet Ă€r det tyst ochtomt, mĂ€nniskorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tĂ€nker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gĂ„ till och en familjsom möter dem nĂ€r de kommer hem. ĂndĂ„ infinner siginte den dĂ€r lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det Ă€r nĂ„got som fattas.NĂ„got Ă€r snett i samhĂ€llet idag och det bekymrar mig.Jag tror att det dĂ€rför jag Ă„terkommer till grĂ„zonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att pĂ„ sĂ„ sĂ€ttkanske kunna förĂ€ndra, om Ă€n bara lite, eller i alla fallförstĂ„ varför det Ă€r som det Ă€r.Med hjĂ€lp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen Ă€r jagvill sĂ€ga.
Digitala lÀromedel inom undervisning i trÀ- och metall slöjd/ digital teaching aid in teaching woodcraft
Detta examensarbete Àr en undersökning av digitala lÀromedel i slöjd, dÄ frÀmst ur ett trÀslöjdsperspektiv.
Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebÀr att arbetet bestÄr av tvÄ delar, förutom den skriftliga delen har jag Àven skapat ett anat material i form av ett digitalt lÀromedel som kan anvÀndas i slöjdsalen vid trÀslöjdsundervisning. DÀrför bestÄr arbetet av tvÄ delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen bestÄr av bÄde rörliga och fasta bilder i ett bildspel.
Min avsikt med arbetet Àr att bidra till utveckling av undervisning i Àmnet slöjd.
Fr?n abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder
Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.
LÀrares ledarskap : lÀrare som ledare av lÀrande
Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Sjuksköterskors upplevelser av vÄrdkultur inom sluten psykiatrisk vÄrd och hur de pÄverkas av den
VÄrdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestÀmda arbetstider under lÀngre tid, men ocksÄ av olika patienter som vistas dÀr dygnet runt och deras nÀrstÄende, som vanligen vistas pÄ avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vÄrdkultur inom sluten psykiatrisk vÄrd och hur de pÄverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vÄrd med olika lÄng anstÀllningstid intervjuades individuellt med bÄda författarna nÀrvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade tvÄ teman: Professionellt begrÀnsad som tolkades vara innehÄllet i kategorin: Att befinna sig inom grÀnser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehÄll i de tvÄ kategorierna: Att det finns tid till omvÄrdnad men den anvÀnds till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap vÀrderas högt.