Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor.

Vårt syfte med detta arbete är att förvärva kunskap om den mc-relaterade brottsligheten, som är ett mytomspunnet och hotfullt problem i Sverige. Att det sedan blev mer specificerat till just Västmanland beror på att vi kommer att göra våran aspiranttjänst där. Dessutom vill vi ge andra personer som är intresserade, en inblick/kunskap om hur den mc-relaterade brottsligheten ser ut och hur polisen i Västmanland arbetar mot mc-relaterad kriminalitet. För att detta arbete ska bli så förståeligt som möjligt har vi valt att dela upp det i olika stycken med underrubriker. Vi börjar med en kort inblick i hur det ser ut i mc-världen, skillnaden mellan mc-gäng och mc-klubbar, vilken slags kriminalitet som mc-gängen sysslar med, samt hur polisen i Västmanland jobbar mot mc-kriminalitet.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare.

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Fotbollen är en av de mest skadedrabbade sporterna i Sverige. ACL-skada är den allvarligaste knäskadan med en lång rehabiliteringstid. Det har tidigare rått oenighet om förebyggande träning haft någon effekt på om en skada kan förhindras. Senare års forskning har visat att förebyggande träning har god effekt för att förhindra dessa skador. Undersöka kunskapen om förebyggande träning för att undvika främre korsbandsskador, samt undersöka kunskapen om skaderisken för främre korsbandsskador bland tränare för 14-15 åriga flickor inom Norrbottens, Göteborgs och Skånes fotbollförbund.

Studier har visat att lärare är en yrkeskategori som är överrepresenterad bland patienter med en diagnostiserad röststörning på logopedmottagningar i Sverige. Det beror på den röstbelastning lärare utsätts för i arbetet där rösten är ett viktigt redskap. På logopedmottagningen görs röstinspelningar i en tyst miljö för att kunna analysera röstens kvalitet. För att få en helhetsbild av patienternas röstbeteende har en apparat utvecklats som kan registrera röstbeteende utanför logopedmottagningen, kallad VoxLog. Det är en modern röstackumulator som registrerar grundtonsfrekvens, röststyrka, bakgrundsbuller samt fonationstid hos den enskilde individen.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

BakgrundI Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning.SyfteSyftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet.MetodEn empirisk studie med kvantitativ ansats.

Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) Två förskolors förutsättningar vad gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om två förskolors förutsättningar när det kommer till att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas kunskaper om barn i behov av särskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika människor som ska verka för barns bästa. Frågeställningarna som undersökningen grundar sig på är: Vilken kunskap har förskollärarna när det gäller att arbeta med barn i behov av särskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp så som kunskap, samarbetet och närheten till chefen.