Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.

Under andra vÀrldskriget kom tyskarna att anvÀnda sig av tillfÀlligtsammansatta förband. MÄnga av dessa tillfÀlligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast ocksÄ ur dem. FrÄn 1939 och Ànda till slutet av krigetanvÀndes sÄ kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfÀlliga uppsÀttandena frÄn enstaka dygn till veckor och mÄnader.Med de olika truppslagens sammansÀttning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera mÄnga system till rÀtt sammansÀttning av tillfÀlligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfÀlligtsammansatta förband, inte minst med tanke pÄ EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, frÄn de erfarenheter man finner i militÀrhistorien.Syftet med denna uppsats Àr att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfÀlligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra vÀrldskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmÄgorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgÄngsrikt uppnÄ sina mÄl..

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgÄng till skolhÀlsovÄrd som innefattar skolsköterska och skollÀkare. SkolhÀlsovÄrden ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas Àven av arbetsmiljölagen, dÀr syftet Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet samt att Àven i övrigt uppnÄ en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohÀlsa. ArbetsomrÄdena för sjukgymnaster Àr mÄnga och en tÀnkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhÀlsovÄrden.

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nÀstan 100 procent. NÀstan 35 procent av all turism Àr utlÀndsk konsumtion, dÀr Tyskland nÀst Norge Àr Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjÀrde utlÀndsk turist Àr tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar Àn den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, dÀr Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som sprÄkval i grundskolan. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkÀter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till sprÄkval i allmÀnhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor bÄde hos de elever som valt spanska som sprÄkval och Àven hos de elever som har valt andra sprÄk och frÄgat dem om deras erfarenheter och Äsikter. Min slutsats Àr att spanskan har blivit en medelvÀg mellan tyskan och franskan dÀr tyskan anses vara ett fult sprÄk och franskan anses mycket svÄrare Àn de bÄda andra..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfÀllig i mÄnga skolor. Undervisningen varierade bÄde inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien Àr att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lÀrare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjÀlp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrÄn ett urval av artiklar frÄn tryck-media bÄde i Tyskland och utomlands. De frÄgor som stÀllts Àr: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skÀl? Hur har dessa utvecklats genom tiden frÄn Berlinmurens fall? Hur framstÀlls Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehÄllsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gÄng upptÀcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla pÄ fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och Äterföreningen har pÄverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media pÄ senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptÀckts i innehÄllet mellan de tyska och de utlÀndska artiklarna.